31 december 2013

Gott Nytt År!

Och väl mött 2014!

30 december 2013

Ökar i Philip Morris International - igen

Philip Morris har gått lite knackigt sedan rapporteringen senaste tiden, men det ändrar i grunden inte att bolaget är en kassaflödesmaskin med god diversifiering världen över. Med en väntad utdelning på 4,5 % under det stundande året och i brist på alternativ väljer jag att öka ytterligare en gång i bolaget.

Denna transaktion gör i nuläget bolaget till det största innehavet i portföljen, med nästan 4,5 % av portföljens marknadsvärde. Nästan lite läskigt med så mycket i ett enda innehav. Vem vet, kanske är detta ett omedvetet första steg till en mer fokuserad portfölj?

Köper Storebrand

I samband med avyttringen av Carlsberg köpte jag för samma summa i norska Storebrand. Ännu ett bolag i bank- och försäkringsbranschen med ett P/B-tal lägre än 1 under återhämtning. För 2014 verkar det även bli tal om utdelning. Den senaste tiden har det börjat hända grejjer med kursen. Kända och och populära fonder, bland annat Didner&Gerge, har ökat sina positioner i detta bolag under hösten.


Säljer Carlsberg

Säljer aktierna i Carlsberg, för att istället placera samma belopp i Storebrand. Jag tycker inte längre Carlsberg har samma möjligheter att stiga ytterligare jämfört med de innehav som jag ersätter kapitalet med. Carlsberg lämnar alltså portföljen på obestämd tid tills vidare. Jag känner mig dock helt nöjd med en kursvinst på 20 % på cirka ett halvår.


29 december 2013

2013-Q4 - eget kapital och resultat

Totalt uppgår nu nytt eget insatt kapital tillsammans med avkastningen cirka 15 % av hela portföljen. Av det ursprungliga startkapitalet utgör övriga poster cirka 17 procent. Avkastningen av portföljens totala värde uppgår till cirka 10 %.



Under 2014 är tanken att nytt eget kapital skall öka ganska markant.


Som jag tidigare nämnt vill jag att portföljens avkastning skall utgöra den största delen av totalvärdet. Det kommer så klart att ta ett bra tag innan jag är där, särskilt eftersom eget kapital kommer att öka rejält den kommande perioden.

Men långsiktigt så är målet att det är utvecklingen i innehaven själva som skall stå för den största ökningen och den största delen av portföljen.

Alla delar i årsrapporten för 2013:
Del 1 - avkastning versus index
Del 2 - fördelning av avkastningen
Del 3 - eget kapital och resultat

28 december 2013

2013-Q4 - Fördelning av avkastningen

Dags för det andra inlägget kring utvecklingen 2013 i portföljen. Av de tolv procenten som fonden utvecklats med sedan start fördelar sig avkastningen enligt nedan. Observera att staplarna endast visar relationen sinsemellan de olika avkastningsslagen.

Äntligen är en av aktieposterna större än ränteavkastningen. Aktiestaplarna tillsammans med utdelningarna slår ränteutvecklingen med hästlängder, trots att tiden som portföljen haft en betydande aktiedel är betydligt kortare än räntesidan.


Värt att notera är att de enda innehaven som har en negativ utveckling av betydelse är Connecta och Ratos. Connecta står för halva den negativa orealiserade stapeln, följt av Ratos.

Alla delar i årsrapporten för 2013:
Del 1 - avkastning versus index
Del 2 - fördelning av avkastningen
Del 3 - eget kapital och resultat

2013-Q4 Årsrapport, 11,90 %

Det är visserligen en handelsdag kvar på året, men jag kommer av praktiska skäl att påbörja avstämningen redan nu. Det har varit ett intressant år där jag successivt ökat aktieandelen. Att jag varit långt ifrån fullinvesterad är den enskilt största anledningen till att jag ligger såpass långt efter index som grafen här nedan visar.

Det gör dock inte så mycket eftersom min edge är tänkt att inträffa först när börsen så småningom kommer att genomföra en nedgång. Hur väl detta faller ut kommer att styras av hur väl jag lyckas undvika nedgången i mina egna innehav när detta inträffar. Under Q2:an detta året fick vi ett bra exempel på hur jag undvek att tappa i samma hastighet som index, främst genom att jag allt eftersom sålde innehav när börsen som helhet gick neråt. Våren var dock bara ett litet hack i den uppåtgående kurvan och gav i det stora hela inte någon större effekt.

Nästan 12 procent upp, i lugn och stabil takt sedan förra sommaren är jag dock väldigt nöjd med med tanke på den låga aktieandelen som jag haft i portföljen fram till nu.


Om vi istället tittar på avkastning per år kan vi se att jag knappat in på index. Under 2012 (endast H2) motsvarande min avkastning cirka 20 % av utvecklingen som index gav. Under 2013 motsvarar min avkastning nästan det dubbla, nästan 40 % av index.

Det är i sig ett gott tecken då aktieandelen under 2013 varit betydligt mindre än 40 % av portföljen under 2013. Sett ur detta perspektiv har utvecklingen på innehaven varit bättre än index. Det spelar dock ingen roll, utan jag erkänner att min portfölj just nu går sämre än index, då det är totalen som är det intressanta. Men jag kommer fortsätta att vidhålla att det är först under de störa nedgångarna som den stora chansen uppstår att göra affärer som innebär att man slår index.

Hur väl detta kommer att lyckas får framtiden utvisa.


Det kommer att bli betydligt fler inlägg som sammanfattar 2013.

Alla delar i årsrapporten för 2013:
Del 1 - avkastning versus index
Del 2 - fördelning av avkastningen
Del 3 - eget kapital och resultat

26 december 2013

Börsåret 2013

Som andra redan påpekat, i princip allt har gått upp. Pilkastning på valet av innehav tycks ha fungerat även i år, eller i alla fall i de flesta fall. Hur bra en innehav är blir först tydligt under nedgång, och den varan har vi inte sett så mycket av under året som snart gått.

Till dags datum är SIX upp lite drygt 27 procent.


De sista handelsdagarna i december har avslutat året med ett hejdundrande rally, en riktig börsfest helt enkelt. Mycket talar för att festen kommer att fortsätta även under 2014, och så länge den gör det är det bara att hänga med.

Men som alltid kommer baksmällan förr eller senare, och det är då det kommer att avgöras om det blir några bra affärer/pareringar. Som om ens egna innehav kommer att drabbas bättre eller sämre än index. Under året har vi knappt ens varit i närheten av MA200 förutom ett kort tag under sommaren.

Uppföljning mål 2013

För ganska exakt ett år sedan formulerade jag fem mål kopplade till sparandet och bloggandet. Det har nu blivit dags att ta en titt på dessa och se hur det gått.

Här är målen för 2013:

1. Fullfölja den pågående strategin

Ja. 100 % måluppfyllnad. I princip har jag följt allokeringen av sparkapitalet till punkt och pricka. Trots möjligheten att ta betydligt större risker med tanke på den lugna och uppåtgående marknaden.

2. Bli mer aktiv i bloggandet, helst skulle jag vilja komma runt året med 365 inlägg.


Ja. Inte riktigt uppfyllt ännu, men året är inte slut än, och om det går som planerat är tanken att antalet inlägg skall bli lika många som antalet dagar det här året.

3. Göra fler dokumenterade bolagsanalyser, minst 100 stycken


Nej. Tyvärr har det inte blivit lika mycket djuplodande dykningar ner i företagsfakta. Det är främst tidsaspekten som satt stopp för detta. Trots detta har jag ändå haft möjligheten att läsa om och följa många bolag, även om jag inte hunnit dokumentera informationen på önskat sätt.

4. Fortsätta spara betydande delar av min förvärvsinkomst för framtida placeringar


Ja. Helt enligt plan.

5. Använda bloggen för att lära mig mer och dokumentera bra kunskap om aktier

Ja. Även om det inte blivit exakt som jag tänkt mig, vilket det aldrig brukar bli ändå, har jag lyckats fylla upp ganska bra, både med dokumentation kring de aktiviteter som jag ägnat mig åt i sparandet samt diverse information kopplat till sparande och aktier. Dock är jag inte nöjd med kvaliteten, vilket jag kommer att återkomma till i målformuleringen för 2014. Syftet med att skapa kvantitet har istället handlat om att faktiskt tvinga mig själv att hänga med och få igång en rutin. En grund som jag förhoppningsvis har nytta av när jag nu under nästa år ser fram emot ett år till där saker skall dokumenteras i bloggform.


Sammanfattat fyra av fem mål uppfyllda, eller 80 procent måluppfyllnad. Det är jag nöjd med.

25 december 2013

Inför årsrapporten 2013

Det ser onekligen ut att bli ett bra bokslut av 2013. I efterklokhetens stund hade det bästa varit att vara fullinvesterad hela året, men jag har istället följt min och investerat nästan exakt som planerat. Det är sig en prestation som jag är nöjd med.

Jag har inte börjat med den komplette avstämningen ännu, men preliminärt verkar totalavkastningen uppgå till någonstans mellan 11-13 procent för helåret, vilket jag är väldigt nöjd med då det är först under hösten som andelen aktier börjat bli en betydande del på riktigt i portföljen.

Det som är ännu mer positivt är att min portfölj som helhet, utspädd med ränteplaceringarna gått lika bra eller bättre än index generellt. Det är helt klart en mycket skön känsla. Jag återkommer med den detaljerade sammanställningen efter nyår. Exakt vilja uppföljningar jag kommer att göra kommer att styras av lite hur jag känner vid avstämningspunkten, men antagligen blir den detaljerad och merparten av diagrammen som kommer presenteras är desamma som vid senaste avstämningen. Men kan stryker jag några och lägger till några nya.

23 december 2013

God Jul till er som läst under året

Snart dax för dopparedagen! Återstår endast att önska God Jul till alla er som läst under året. Resten av årets eventuella blogginlägg kommer med största sannolikhet ägnas åt återblickar, uppföljning och planer inför 2014.

22 december 2013

Mindre diversifiering under 2014?

Jag har, äntligen, uppnått det antal aktier som jag haft som mål att äga. 30 innehav finns för närvarande i portföljen där varje innehav utgör några få procent av portföljen. Den stora frågan är nu om jag skall fortsätta på den inslagna vägen och hålla diversifieringen uppe eller om jag skall satsa på färre innehav under 2014. Eller behålla antalet innehav, men låta några av dem få avsevärda kapitaltillskott så att deras vikt i portföljen blir betydligt större än de övriga?

Problemet är att jag är ganska kluven i den här frågan. Tills jag hittat bra argument för att öka den relativa vikten på vissa innehav kommer jag att fortsätta enligt den ursprungliga planen. Projektet med de långsiktiga sparandet har ju bara börjat, med 1,5 års aktiv erfarenhet av detta tycker jag fortfarande att det är för hög risk att bli alltför koncentrerad.

Utöver erfarenhet, både kunskapsmässigt och mentalt, tror jag också att en mer fokuserad portfölj kräver mer tid för verkligen detaljerad aktiv bevakning. I nuläget är det tid som jag inte har, därför är fortfarande övervägande diversifiering bättre än fokusering för mig i nuläget.

Dessutom gillar jag att läsa om nya bolag och följa många bolag mer på övergripande nivå hellre än detaljnivå.

21 december 2013

Saab flyger vidare

Det är just nu bråda dagar för aktieägarna i Saab. Efter en ganska ojämn vinst de senaste åren verkar bolaget nu ha fått luft under vingarna. Brasilianska ordern av JAS blev den utlösande faktorn, aktien har rusat 30 procent på en dag. Än verkar inte allt 100 % klart, men indikativt så ser det bra ut.

Denna fantastiska nyhet har i veckorna föregåtts av andra viktiga besked, om än inte lika stora, så ändå viktiga för vinstutvecklingen. Bland annat fick Saab förtroendet att leverera komponenter till vingen på Airbus nya plan A350. Inte lika stort som JAS-ordern i Brasilien, men ändå en ordentlig milstolpe.

Som om inte detta vore nog finns även chansen att Saab för förtroendet att leverera ett mycket stort antal JAS-plan i samarbete med Boeing till amerikanska försvarets utbildningsverksamhet. Dessa JAS-plan kommer inte att vara lika välutrustade (lönsamma) som den skarpa versionen. Men det spekuleras om volymer tusentals över en lång period, vilket ändå kan innebära rejäla kassaflöden för bolaget under en längre period.

I samband med beskeden om Airbus och Boeing slog tanken mig att Saab kanske skulle vara ett alternativ, efter rusningen känner jag mig inte lika säker längre. Synd, då det så här i efterhand hade varit ett mycket bra beslut.

Fortsättning följer.

Hugo Boss och Syngenta

I jakt på nya intressanta investeringsidéer har jag i veckan tittat lite på de innehav som bland annat Odin Fonder har, egentligen var det inte så mycket som intresserade. Men några intressanta objekt hittade jag i alla fall. Valet föll på Hugo Boss och Syngenta.

Hugo Boss har för närvarande en intressant utveckling i Asien. Syngenta är ett schweiziskt bolag som säljer fröer vilket är en inriktning som sedan en tid tillbaka varit intresserad av att ha i portföljen. Jag kommer att titta närmare på dessa bolag och om det blir aktuellt med köp i dessa bolag kommer det antagligen ske under Q1 nästa år.

Några saker kring dessa bolag som tål att tittas närmare på var bland annat skuldsättningen.

Drastiskt sänkt inkomst vid pension

Dags för andra kommentaren till dagens innehåll i SvD Näringsliv som här väljer att gråta ut om de låga framtida pensionerna. Att man i bästa fall kommer att få halva sin lön i pension är lite av ett marknadsföringsmässigt mantra från pensionsbolagen med syftet att du måste spara så mycket som möjligt på egen hand. Även skribenter gillar denna formulering, i syftet att chocka och påvisa hur dåligt det nya pensionssystemet är. I dagens artikel har de även tagit fram ett exempel från kulturbranschen, för att verkligen nyansera.

Till att börja med är allmän pension inte tänkt att vara ett slags lyxbidrag för den som slutar att arbeta. Det är istället tänkt som ett sätt för dig och mig när vi blir tillräckligt gamla att kunna ha tak över huvudet och mat på bordet på bekostnad av staten för att vi helt enkelt inte längre har fysisk kapacitet att arbeta. Bidrag har aldrig varit tänkt som ett sätt att skapa en tillvaro i lyx, det får man faktiskt ordna själv om man vill ha. Det är inte statens ansvar att skapa en konsumtionsrik miljö för dig som planerar att gå i pension redan vid 60 års ålder.

Det säger sig självt, staten kan inte betala 100 % av din ordinarie lön när du slutar att jobba. Det är en enkel matematisk ekvation som inte går ihop! Att man får en pension som är kraftigt under sin inkomst är egentligen ingen nyhet. Ett exempel är min morfar och min mormor. Morfar var statligt anställd arbetare och mormor var hemmafru. De blev båda pensionärer i början på 80-talet. Morfar fick en hygglig pension även om den var långt under hans statliga lön, som redan var låg. Trots detta hade de möjlighet att åka på semester varje år, ha bil, bostadsrätt och till viss del möjligheten att skämma bort oss barnbarn - även om det i första hand kanske inte handlade om att ekonomiskt skämma bort. Och ändå var de 100 % skuldfria livet ut och betalade alltid allt kontakt om de konsumerade något.

En annan sak som jag stör mig på i pensionsdebatten är hur hemskt det är att vi kan tvingas arbeta ända tills vi blir 70, eller ve och fasa, 75 år! Vi är visserligen uppväxta med att pensionsåldern varit 65 år, men ärligt talat, denna ålder sattes när medellivslängden var en helt annan. Medellivslängden har fortsatt att öka i extremt jämn takt under hela 1900-talet, och även i dag är den fortfarande lika jämn. Det innebär att om jag uppnår en hög ålder innebär det att medellivslängden kommer ligga runt 87-88 år om jag väl kommer dit. Att då tycka det är rimligt att jag skall kunna gå i pension vid 60 års ålder och därmed åtnjuta statlig pension i nästan 30 år i snitt, är ju helt galet. Detta kan då vägas mot att jag började arbeta när jag var runt 25 år. Pensionerar jag mig vid 60 års ålder har jag bara arbetat i 35 år. Plus att jag studerat i fyra år, också på statens bekostnad.

Min far började jobba när han var femton och gick i pension när han var 70, ett arbetsliv på 55 år utan någon tung utbildningspost från högskolan. Hela pensionsdebatten har idag tyvärr utvecklats till ett ställe där alla bara skall ha och ha utan att behöva ta något som helst ansvar eller prestera någonting överhuvudtaget. Staten skall ordna allt och som fullt friskt och arbetsför medborgare behöver man inte känna något som helst ansvar att varken bidra med stora skatteintäkter, flit eller någon som helst eget ansvar för sitt eget sparande.

Förr gick man i pension för att man helt enkelt inte orkade arbeta, idag handlar det om att försöka slippa jobba under så många år som möjligt de sista åren av sitt liv istället för att bidra till samhället. Om det är den planen man har, är det också rimligt att man själv sparar till detta.




Stora utdelningar till svenska finansfamiljer

För ovanlighetens skull har jag under morgonen haft möjligheten att läsa igenom dagens nummer av SvD Näringsliv. Tyvärr måste jag konstatera att tidningen blir allt mer konsumentinriktad än finansinriktad återigen. Alltså mindre fokus på faktiska händelser på världens finansmarknader och i bolagen. Istället handlar det mer om folks pensioner och skvallerartiklar som hur mycket kända företags- och finansfamiljer får i utdelning.

I dagens artikel om detta kan man läsa, med viss underton som indikerar att det är oförskämt mycket pengar som delas ut till några utvalda, att utdelningarna kommer bli stora även i år. Självklart sker publiceringen av den här typen av artiklar eftersom skribenterna är väl medvetna om att detta är bra diskussionsunderlag till den kanske lite samhällsgnälliga diskussionen vid frukostbordet.

Men ärligt talat, vad är det egentligen artikeln säger? Jo, att de som sitter på utdelningsstarka aktier har en utdelning på runt fyra procent att se fram emot i vår. Att det sedan råkar vara 5,6 miljarder i fallet Stefan Persson, eller 400 miljoner i fallet Antonia spelar faktiskt mindre roll. Fyra procent är fyra procent.

Är portföljvärdet 100 tkr blir det 4 000 kr. Är portföljen 1 mkr blir det 40 000 kr. Är portföljen på 10 mkr blir det 400 tkr och är det 1 miljard blir det 40 mkr. Egentligen helt fantastiskt, betydligt högre än bankräntan samtidigt som värdet på aktiekursen övertid förblir intakt. Synd bara att SvD väljer att framställa utdelning som något negativt som egentligen är fel.

20 december 2013

Ökar i Starbucks

Starbucks har den senaste tiden haft en liten rekyl som föregåtts av några månader med stillastående kurs. Jag passar därför, som planerat, på att köpa tillbaka de aktier som jag sålde i Starbucks för ett tag sedan.


15 december 2013

Börjar med månadsrapporter

Efter mycket funderade har jag kommit fram till att det under nästa blir en månatlig avstämning. Jag kommer inte att lägga någon större vikt vid att mäta den exakta utvecklingen, istället kommer jag att sammanfatta viktiga händelser som rör mina innehav eller de bolag som jag för tillfället är intresserad av.

Generellt tror jag det alltid är bra att i skrift sammanfatta de reflektioner som man gör, då blir det enkelt att gå tillbaka och se hur man resonerat vid ett särskilt tillfälle. Det är alltid roligt att gå tillbaka och se hur rätt/fel man tänkt vid ett särskilt tillfälle med utgångspunkt kring de förutsättningar man haft just vid ett särskilt tillfälle.

Längden på månadsrapporterna kommer antagligen att variera, exakt i vilket format dessa skall skrivas har jag inte bestämt ännu, men antagligen blir de ganska olika inledningsvis innan jag hittat det format som passar bra.

09 december 2013

Ökar i Philip Morris International

Ökade antalet aktier i Philip Morris under eftermiddagen. Innehavet är nu dubbelt så stort som tidigare och jag ligger för närvarande bara några procent back totalt. Jag väljer att tro på resonemanget kring att den rekyl som varit den senaste tiden är överdriven.


Starka varumärken och bevisad förmåga att bibehålla höga priser i det exklusive segmentet av tobaksmarknaden räcker för att övertyga mig för tillfället.

08 december 2013

Följa fonden

Ett sätt att hitta nya investeringsidéer är att följa fonder med dokumenterat bra resultat och där många av innehaven matchar ens egna investeringsstil. Förutom Skagen Fonder och Didner&Gerge kommer jag att framöver även hålla koll på fonderna som drivs av Foolfunds.com.

Kommer antagligen återkomma med mer inlägg framöver om framför allt deras amerikanska Midcap-bolag som i vissa avseenden ser riktiga intressanta ut.

Hemsidan finns på http://www.foolfunds.com.

Norsk Hydro och Philip Morris International

Skagen Fonder kom med sin statusrapport för november i veckan. Där kunde man läsa om att de ökat på sitt innehav i Norsk Hydro som för tillfället handlas till 0,75 gånger sitt bokförda värde. Alltså ganska lågt. Mitt problem med bolaget är att det är i fel bransch för min smak. Men inga regler utan undantag. Helt övertygad är jag i alla fall inte än för att det platsar i min portfölj.

Norsk Hydro skall höra till de aluminiumtillverkare som har mycket låg produktionskostnad, och med aluminiumpriser som varit låga länge finns det anledning att anta att priserna förr eller senare kommer att öka med följande vinstökning för bolaget och stigande aktiekurs.

Philip Morris International är ett befintlig innehav som ligger bra tillhands för en ökning kommande vecka. Företaget har tappat omkring 10 procent på aktiekursen senaste tiden till följd av den ganska nyligen aviserade outlooken som indikerar lite sämre utsikter än väntat. Men det ingen kan slå PM på fingrarna för är deras höga marginaler, deras starka varumärken och deras förmåga att behålla höga priser. Även om det är rätt i sak att PM för närvarande inte har någon extrem tillväxt att se fram emot finns det många uppsidor. Bland annat deras e-cigaretter och etableringen på marknader i bland annat Indien.


Nästa krasch?

Just nu haglar varningar och spekulationer om nästa krasch eller nedgång på aktiemarknaden. Man behöver inte leta runt särskilt länge för att hitta artiklar i medierna där det spekuleras om hur det uteslutande är det låga ränteläget som håller liv i börsen. i Aktiespararnas senaste nummer finns det även en artikel där rubriken är "Dags att minska andelen aktier i portföljen".

Oavsett om ränteläget är lågt, vi har haft fantastiska kursuppgångar sedan 2009 och värderingarna ligger betydligt högre nu än för några år sedan så finns det ingen anledning att helt avstå från aktier i nuläget. Som alltid finns det däremot anledning att vara försiktig, men det fanns det även 2009, 2010, 2011 och 2012. Det är alltid läge att vara försiktig.

Samtidigt kan man inte heller vara rädd för att riskutsätta sina tillgångar. Upp- och nedgångar kommer vi alltid att ha, och i aktier som gått starkt under längre tid kommer alltid bakslag. Då kan man antingen välja (chansa) på att kliva av helt ett tag eller bara vänta tills nedgången blivit ordentlig och bara fortsätta öka.

Sedan jag starta om mitt sparade, vilket också ledde till den här bloggens start, har jag i princip helt valt att fokusera på utvecklingen i enskilda bolag. Index spelar allt mindre och mindre roll. Det enda jag använder index till i nuläget är att jämföra min egen utveckling mot.

Som det ser ut nu kommer jag fortsätta öka aktieandelen enligt plan, men samtidigt kommer jag även försöka kliva av i innehav som haft bra uppgångar när de passerar tekniska nivåer av olika slag. Förhoppningen är så klart att de skall fortsätta ner ytterligare vilket skall ge bättre ingångskurser. Huruvida detta faller ut väl eller inte vet vi först efteråt, om det innebär bättre resultat än index vet jag inte heller.

Det som jag vet är att det rent mentalt känns bra att ta vinster (även om det inte innebär att det blir en vinstmaximering) och det känns ännu bättre att veta att man har en vinst i ryggen samtidigt som man har torrt krut att använda vid kommande tillfällen (som alltid kommer).

Sammanfattat accepterar jag hellre en medelmåttig avkastning genom försiktigt allokerande med vetskapen att jag har chansen att komma in riktigt billigt vid ett extraordinärt tillfälle då det förhoppningsvis kommer finnas torrt krut att tillgå.

Bloggandet 2014

Jag har under året haft som mål att blogga så gott som dagligen, det är hittills ett mål som uppnåtts där jag säkerställt att jag i snitt bloggat lika mycket som varje månad haft dagar. Det har bland annat givit mig en bra rutin på bloggandet, och de flesta av inläggen tar inte så mycket tid.

När rutinen nu är på plats känner jag att det är dags att ta nästa steg. För mig innebär det främst att sikta på att sänka det kvantitativa målet och istället öka kvaliteten. Många inlägg tillsammans med en i övrigt mycket intensiv och stressig tillvaro är ingen bra tillvaro för att det skall bli hög kvalitet på inläggen. Därför kommer jag avsiktligt att dra ner på inläggstempot under 2014, men därmed inte sagt att bloggen kommer då ut. Istället är tanken att de inlägg som väl publiceras istället skall bli mer kvalitativa (inom ramen för vad som kan anses rimligt för en icke vinstdrivande fritidsblogg).

Jag tänkte mig en bloggtakt på kanske tio inlägg i månaden, plus eventuella notiser som transaktioner i depån som jag ser som extrainlägg som endast är ett slag dokumentation för egen del. Jag vill även återigen passa på att notera att det är fantastiskt många ekonomibloggar som är aktiva (se listan här till höger). Förhoppningsvis är detta något som består.

04 december 2013

Minskar i Starbucks

Så var det dags att realisera en vinst. Starbucks har gått starkt sista tiden, förutom den allra senaste perioden då aktien stått still. Jag planerar dock att öka i Starbucks lika mycket som jag minskat, men exklusive vinsten som kommer att få ligga som likvid ett tag till inför nästa år.




03 december 2013

7 saker att fundera på inför 2014

Ännu ett bokslut närmar sig och ett nytt år ligger framför fötterna. Det innebär också att det finns en hel del att fundera kring beträffande sitt sparande. Några av de saker som jag just nu går och funderar på kan sammanfattas i listan här nere.



  • Öka aktieandelen till nästan 100 % i slutet av december 2014?
  • Skall jag agera på olika sätt beroende på den allmänna kursutvecklingen?
  • Göra portföljen mer fokuserad, som nu eller utöka antalet bolag ännu mer?
  • Behålla aktuell strategi eller satsa på parallella strategier?
  • Spar- och investeringsmål för 2014.
  • Budget 2014
  • Utformning av bloggandet 2014


Jag lär återkomma i ärendet.

30 november 2013

Fiktiva portföljer?

Just nu funderar jag på att sätta ihop en eller några fiktiva portföljer inför 2014. Det skulle i så fall kunna vara portföljer som har olika inriktning; utdelningsportfölj, tillväxtportfölj, förhoppningsportfölj och så vidare. Fördelen med att de är fiktiva är att man kan ta ut svängarna betydligt mer och slipper ta hänsyn till om något går snett och det finns inte heller någon psykologisk sida att ta med i bedömningen.

Syftet, förutom att det är intressant, skulle vara att jämföra resultatet i dessa med den verkliga portföljen.

SAS - från succé till kris

Det finns, för ovanlighetens skull, en sevärd dokumentär på SVT. Den handlar om SAS (ja, jag är ganska flygintresserad) och hur bolaget går från sina glansdagar till total företagsekonomisk katastrof under ett halv sekel. Under de första tjugofem åren är SAS verkligen störst, bäst, först och vackrast. Självkänslan är total och bolaget går från klarhet till klarhet. Att vara anställd på SAS är rena drömmen. Under dokumentären får man lyssna till intervjuer med bland annat flygvärdinnor som beskriver hur de, på SAS bekostnad, får bo centralt på exotiska platser som t ex New York. Hur privata taxiresor, teaterbesök med mera bekostas fullt ut av traktamenten samtidigt som de bor gratis.

På den här tiden (vi är nu på 50- och 60-talen) kunde en linje flygas endast en gång varje eller varannan vecka. Långa flygningar kunde dessutom kräva att man bytte besättning i samband med mellanlandningarna. Därmed behövde bolaget ha personal stationerad veckovis på dessa exotiska platser. Med andra ord en ganska behaglig tillvaro för de anställda, att göra en punktinsats under något eller några dygn som sedan följdes av en betald väntperiod på en eller två veckor där en stor del av fritiden var betald av bolaget.


Helt enkelt fantastiska berättelser som är så långt ifrån dagens verklighet man kan komma. Men med en monopolsituation och i en bransch som nästan enbart riktade sig till lyxsegmentet var det ändå möjligt att bedriva en lönsam verksamhet samtidigt som man kunde erbjuda de anställda extremt bra villkor.

Förutom alla externa faktorer som drabbat flyget genom åren så blev avreglering och volyminriktningen starten på slutet för flyget som en lönsam bransch. Det är samma här som i många andra branscher, när man inte konkurrerar med pris (lyxbranschen) utan andra saker som märke, kvalitet etcetera är det möjligt att skapa helt fantastiska marginaler. Men så fort branschen vill expandera mot de mer prisfokuserade segmenten krävs det en helt annan typ av verksamhet.

En av tokerierna är när allt större plan tas in i verksamheten samtidigt som man vägrar inse problemet med tomma stolar. Istället börjar man se tomma flygstolar som något som ökar komforten för passagerarna som betalar allt mindre för flygstolen. En 100 % ologisk ekonomisk ekvation, men som helt försvinner i självglansen och bolagets maximala självkänsla där man helt enkelt inte kan se problemen, hur tydliga de än är. Denna kombination blir som tydligast när bolaget köper in två 747:or som flygs halvtomma och man förbrukar hela det egna kapitalet - och ändå vägrar inse att man har ett problem.

KF/ISK versus skatt i vanlig depå

Är det verkligen mindre skatt i en KF? Teoretiskt sett ja. Men det som avgör om det blir en bra affär rent skattemässigt eller inte för den enskilde beror så klart på hur avkastningen blir. I exemplet jag räknat på utgör vi från att bruttoavkastningen är 10 % årligen i båda fallen. Vi räknar med att vi endast sätter in ett belopp i början av år ett och inte rör detta på 20 år. Avkastningsskatten sätter vi till låga 0,5 % (den här skatten kan vara dubbelt så hög vissa år även om den just nu är mer runt 0,5 % än mot 1 %).

I den vanliga depån utgår från 30 % skatt på vinsten och i de fall då schablonregeln inträffar använder vi den istället. För att jämförelsen skall bli relevant redovisar vi hur hög skatten skulle blivit om vi realiserat i slutet av varje år. Men ingångsbeloppet för nästa år är istället utan avdrag för skatt.


Om vi sätter in 100 000 kr i början av år ett och inte rör dessa på x antal år, så kommer vi redan första året att få mindre skatt. Skillnaden mellan KF och vanlig depå ökar för varje år, både i absoluta och relativa tal.

Men exemplet här ovan är högst teoretiskt. Ingen gör en engångsinsättning vid ett tillfälle som man inte rör på tjugo år. Verkligheten är betydligt annorlunda. Och det är långt ifrån alla som klarar att hålla en genomsnittlig årsavkastning på 10 %.

Verkligheten är snarare sådan att småsparare, som enligt t ex Avanza, har en genomsnittlig årsavkastning på fyra procent, får ett helt annat resultat när de kör med kapitalförsäkring eller ISK. Lägger vi sedan till att många i den här kategorin sysslar med aktier som Northland Resources eller andra sådana katastrofcase, så kan det vara rätt lönsamt att ha möjligheten att t ex göra förlustavdrag.

Apple på plus

Noterade under veckan att Apple nu befinner sig på plussidan i portföljen! För lite drygt ett år sedan gjorde jag det mindre tajmade köpet av några Apple-aktier, strax under 700-dollar efter en mindre rekyl på 10 procent. Det var inte bästa tajmingen, men efter att ha dubblat i aktien betydligt närmare botten tidigare i år så ligger jag totalt sett nästan fem procent plus, därtill ytterligare någon procent i utdelningar från bolaget under året.




Till rådande kurs på 555 dollar har vi nu omkring 20 % kvar till att vi tangerar det tidigare kursrekordet. Utvecklingen känns ganska öppen det kommande året. Trots att detta är ett bolag som tillhör de med störst börsvärde är kursprognoserna vilt spridda. Potentialen i aktiekursen har ett spann på +40 % till -51 %. Eftersom jag väljer att behålla aktierna tror jag mer på uppgång än nedgång än så länge.

29 november 2013

Ökar i Protector Forsikring

Har under dagen passat på att öka i Protector Forsikring. Inte direkt i ett kap, men aktien har backat en del på sistone och stått still senaste tre månaderna. Hög utdelning och fortfarande ett innehav med förhoppningsvis en bra resa uppåt kvar.

Jag ligger nu helt i fas per november med den ursprungliga investeringsplanen där min aktieandel nu uppgår till cirka 55 % av det totala marknadsvärdet på portföljen.

28 november 2013

Skatt på ISK och KF höjs med 40 %

Beskattningen av ISK och KF skall enligt Nordnetbloggen höjas. Ganska så rejält räknat i procent, med 40 procent från 0,447 procent till 0,627 procent (alltså (0,627-0,447)/0,447 = 0,4). I procent fruktansvärt mycket, men i praktiken inte så mycket. Med så här låga bastal för beräkning av underlaget är det normalt att det i procent slå ganska mycket från år till år.

Trots allt så krävs det futtiga två procents avkastning för att det skall bli mindre skatt jämfört med om man kör med vanlig depå. Även om man skulle gå back enskilda år så är detta garanterat en bättre affär för den som är långsiktig. För att inte tala om allt administrativt trassel man slipper med ISK och KF.


Personligen föredrar jag helt KF framför ISK ur skatteadministrativt perspektiv. Vet inte om det är samma upplägg oavsett hos vilken leverantör man har sin ISK, men hos min bank så måste man betala in ISK-skatten separat. Även om uppgifterna är förtryckta på deklarationen så måste man ju faktiskt göra en inbetalning. Är det mycket pengar kan det i värsta fall innebära att man först måste ta ut pengar från ISK:n följt av att man skall genomföra en inbetalning till Skatteverket.

Annat är det med KF. Man behöver verkligen göra absolut ingenting, pengarna dras direkt från depån en gång (eller fyra i fallet med Avanza) om året. Det man möjligen behöver tillse är att det finns likvider på kontot vid debiteringstillfället.

26 november 2013

Ökar i Starbucks

I samband med försäljningen har jag passat på att öka i Starbucks. Även om Starbucks haft en kanonutveckling de senaste åren tror jag inte resan är över ännu. Jag dubblar därför i aktien och hoppas att detta faller väl ut på sikt.



25 november 2013

Fortsatt riktad blick utanför OMX i Stockholm

Det är extremt svårt att hitta köpvärda aktier på svenska börsen just nu, egentligen i hela Norden, men i synnerhet på OMX:en. Inget lockar alls, förutom i de innehav där jag redan har poster. Det innebär att det blir köpspaning utomlands även den här veckan. I bästa fall blir det nordiskt, men under rådande situation blir det antagligen att öka i något befintliga innehav på någon av de amerikanska listorna.

Säljer Metso

Metso har länge varit ett huvudbry kring om den skall vara kvar i min portfölj eller inte. Nu är beslutet taget i alla fall och aktien får lämna portföljen. Det blev en vinst på cirka 15 % den här gången vilket jag är nöjd med. Vad jag kommer att ersätta aktien med kommer jag att återkomma med inom kort.


24 november 2013

Många bloggar

Jag länkar för tillfället till 44 bloggar. Av dessa har 43 uppdaterats senaste året. Många av dessa är svenska, och nyligen upprättade jag en separat lista med bloggar som inte uppdateras det senaste året. Det skall bli intressant att följa hur många av de aktiva bloggarna som fortfarande har uppdaterats inom ett år om ytterligare ett år.

Av de svenska bloggarna fördelar uppdateringsfrekvensen sig enligt nedan:

  • 8 st Idag
  • 15 st Senaste veckan
  • 10 st Senaste månaden
  • 5 st Längre än en månad sedan
Det är minst sagt ganska många bloggare inom ekonomi-/aktieämnet som är riktigt aktiva just nu.


Mr Green?

Mr Green är ett ganska nynoterat spelbolag som sedan några månader återfinns på Aktietorgets lista. Bolaget går med vinst, har en lönsam produkt och bra kassaflöde. Helt enkelt ett intressant bolag, men sett till volatiliteten, dess storlek och listan som bolaget är noterat på, gör att jag hellre låter bolaget växa till sig innan jag eventuellt väljer att kliva in.


På fyra månader steg bolaget med nästan 100 %, följt av ett fall på omkring 30 % senaste månaden. Och det är, på gott och ont, precis den typen av volatilitet jag inte vill ha i min portfölj. Hur intressant bolaget är verkar vara.

Det får i så fall bli i en framtida mikrobolagsportfölj. Just nu önskar jag bolaget lycka till och ser fram emot en post om några år när bolaget har flyttat till MidCap eller motsvarande lista.

Investeringsplan 2014 - del 2 - kassa och stoploss

En av de främsta farhågorna som ibland upptar min tankeverksamhet är hur mina innehav kommer att påverkas i samband med nästa kraftiga börsnedgång. Jag har helt bestämt mig för, i nuläget, att fortsätta fokusera på enskilda bolag och bry mig mindre om hur den allmänna utvecklingen på börsen går. Men trots detta kommer även mina innehav att drabbas av nedgången, förhoppningsvis inte lika mycket, men nedåt kommer det att gå även i min portfölj när det väl sätter fart.

Nedgångar är som bekant lika naturliga som uppgångar, annars skulle det vara alltför lätt. Den stora utmaningen ligger i att kunna hantera detta på ett sätt som innebär att man bygger en plattform som istället kommer att kunna dra ännu mer nytta av nästa uppgång. Upp- och nedgångar på börsen är lika naturligt som natt- och dag.

En viktig del i min strategi är att öka i befintliga bolag efter kraftiga fall, ändå upp till två gånger. Detta är en förhållandevis säker strategi så länge som lejonparten av portföljen ligger i ränteplaceringar. Då finns det alltid torrt krut att sätta in när nedgången väl är ett faktum och aktierna bjuds ut till riktiga bra värderingar. Men allt eftersom portföljen blir allt mer illikvid i form av aktieinnehav ökar risken för att det kan uppstå en situation när det helt enkelt inte finns tillräckligt med torrt krut för att kunna öka i de innehav där man ligger back.


Som det ser ut nu kommer jag inte nu eller om ett år att bestämma mig för att en viss del av portföljen alltid skall utgöras av en kassadel, t ex 10 eller 15 procent som alltid skall finnas tillgänglig för "bra tillfällen". Men till desto högre kurser jag köper och desto högre positiv avkastning befintliga innehav visar måste jag ha någon form av beredskap för hur kapital skall frigöras i händelse av en nedgång.

Som ett alternativ till att ha en ständig kassa att sätta in tror jag istället på att försöka successivt kliva av i innehav där stegringen varit rejäl under en lång tid. Själva avklivandet skall i första hand ske genom att tekniskt signaler aktiveras.

Innehav där utvecklingen varit bra (d v s där avkastningen är positiv utifrån mina ingångar) skall helt enkelt säljas när de passerar vissa lägre gränser. Det kan vara antingen i förhållande till vilken maxavkastning som de visat i min portfölj eller allmänna tekniska signaler som när de t ex faller igenom ett glidande medelvärde.

Som alla som läser här vet så behöver inte tekniska signaler betyda något egentligen, en teknisk signal kan lika gärna vara falsk som sann. Men sett ur ett helhetsperspektiv i portföljen kommer detta vara ett sätt att lösa in positiva avkastningar. Inför sommarsäsongen kommer jag troligtvis agera på samma sätt som vårra året, d v s iakta viss försiktighet, sälja av eller minska i innehav som gått bra och ha särskild beredskap. Här kan det även bli tal om att tillfälligt ha extra likvider eller avvakta med fortsatta allokeringar. Jag hoppas kunna återkomma med mer detaljer kring hur en sådan plan skall kunna se ut.

Investeringsplan 2014 - del 1

För närvarande ligger jag ganska bra i fas med min ursprungliga investeringsplan, d v s att successivt skifta hela kapitalet från ett stabilt med lågavkastande räntesparande till 100 % aktier. Den ursprungliga planen från sommaren 2012 har hittills fullföljts enligt plan. Det finns dock två viktiga avvikelser från den ursprungliga planen.

  • Kvalitetsaktier istället för aktier som rasat kraftigt
  • Utökning av det egna kapitalet tidigare än väntat
Det som blev ganska tydligt redan efter några månader, som jag idag är mycket tacksam för, var att jag bestämde mig för att satsa på kvalitetsaktier i första hand istället för aktier som endast rasat kraftigt. Med facit i hand kan vi konstatera att aktier som faller kraftigt, när marknaden i stort inte gör det, kan låta vänta på sig innan återhämtningen kommer.

Två bra exempel, som fortfarande jag fortfarande är ägare till, är Ratos och framför allt Connecta. Två bolag som jag fortfarande tror på, men där utvecklingen fortfarande inte vänt. Jag försöker att se alla investeringar som tioårsprojekt, och ur det perspektivet är jag inte orolig. Jag har även, enligt plan, dubblat i dessa aktier efter ytterligare ras vilket jag inte skulle gjort ifall jag trodde att bolagen varit på väg mot avgrunden. Så någon form av kvalitet finns det så klart även i dessa bolag, även som inte är fallet just nu.

Då marknaden varit väldigt positiv under de snart 1,5 år som jag bedrivit detta projekt har det funnits få bolag som rasat kraftigt och samtidigt kunnat anses vara ett kvalitetsbolag. Jag tror och hoppas att jag gjort rätt val som istället fokuserat på bolag där utvecklingen redan är uppåt, även om jag förhoppningsvis undvikit att tajma köp i alltför många bolag där kursutvecklingen varit nära parabolisk innan mina köp.

Förmodligen har jag, medvetet eller omedvetet, blivit mer fundamentalt fokuserad snarare än tekniskt fokuserad, vilket jag ser som positivt då det är på lång sikt som jag skall syssla med detta.

Punkt nummer två, att utöka det egna sparkapitalet som är incheckat i portföljen eller fonden, har sedan i somras kommit i gång. I första hand handlar det om eget kapital i form av månadsavsättningar från det egna förvärvssparandet som nu fått äran att bli långsiktigt sparkapital då möjligheten har funnits.


Under året har en del privata bestyr genomförts vilket innebär att jag inte längre behöver hålla på kapitalreserver i trygga räntehamnar längre. Därmed finns det kapitalutrymme för att kunna frisläppa ytterligare pengar från ränteallokeringen till aktieportföljen. Det innebär att jag kommer att ha en ganska offensiv investeringsplan under 2014. Jag siktar på att, som jag delvis indikerat tidigare, att utöka grundkapitalet med runt 50 % under 2014 vilket för mig innebär en betydande kapitalinsats. Detta tillsammans med de resterande två femtedelarna av ursprungskapitalet skall då växlas till aktier under 2014.

Det som är negativt i detta är att vi nu befinner oss ytterligare 1,5 år med stigande kurser från den senaste riktiga sättningen under slutet av 2008. Liksom det låga ränteläget som antagligen inte kommer att fortgå för evigt.

Vare sig vi vill det eller inte närmar vi oss en sättning, men eftersom vi aldrig vet när den här kommer, känns det fel att sitta och vänta på denna. Då är det antagligen bättre att fortsätta på inslagen väg och fortsätta att sprida ut köpen både i tid och i en bred portfölj.

23 november 2013

När blir avkastningen viktigare än eget kapital?

Jag har tidigare skrivit om vilka tidsperspektiv som krävs för att uppnå olika ekonomiska mål, eller nivåer, t ex en miljon kronor. Men hur stort portföljvärde behöver man för att kunna betrakta sin förvärvsinkomst om förhållandevis ointressant för portföljutvecklingen. Alltså i praktiken när det går att spendera hela förvärvsinkomsten utan att känna att man missar ett viktigt bidrag till sin portfölj?

Sett till ränta på ränta-effekten är svaret aldrig. Även de minsta avsättningarna av eget kapital blir förr eller senare miljonbelopp, tids nog. Men för personer med åtskilliga miljoner i portföljen blir så klart avsättningar från förvärvsinkomsten för varje ytterligare miljon i portföljen ett allt mindre bidrag. Till slut spelar de nästan ingen roll.

Exakt var den här gränsen går någonstans är upp till var och en att bestämma. För mig personligen tror jag att den gränsen går någonstans kring 2-3 % av portföljvärdet. D v s när ett normalt årssparande för mig utgör 2-3 % av portföljvärdet kommer jag antagligen att lägga mindre eller ingen vikt vid hur mycket av min förvärvsinkomst jag sätter av till portföljen eller inte.

När/om denna nivå uppnås tror jag inte att detta kommer innebära att jag kommer öka min konsumtion, snarare kommer det istället att leda till att jag kommer ta större risker i arbetslivet i form av att hoppa på jobb där enda syftet är för att det är intressant och precis just det som jag vill göra - helt oberoende av vilka inkomster det må inbringa.

Att dra ner på sparandet med enda syftet att öka sin konsumtion vore verkligen tragiskt!

22 november 2013

Köper Michael Kors

Dags för ytterligare ett ganska våghalsigt köp. Michael Kors. Den har länge funnits på min bevakningslista, och jag har inte annat än kunnat se hur kursen stigit.

Företaget har gått som tåget, har ordentliga och jämna intäktsökningar, stark vinsttillväxt, bra kassaflöde, gott om pengar i kassan och är i princip skuldfria.


Företaget värderas också därefter, till 29 gånger vinsten för 2014. Men bara fyra år bort har vi en värdering på femton gånger vinsten om prognoserna slår in. Det skulle i så fall innebära en dubbling av kursen som kanske sedan följs av att företaget börjar med t ex utdelningar. Något som företaget tyvärr inte alls har idag.

20 november 2013

Köper Oaktree Capital

I samband med försäljningen av ComCast plockade jag istället upp aktier i Oaktree Capital. Det är framför allt den stora utdelningen som jag vill åt.


Säljer ComCast

Passade på att realisera den fina utvecklingen i ComCast. Drygt 20 procent är jag nöjd med sedan i våras. ComCast hoppas jag kunna köpa igen vid tillfälle om det uppstår ett bra tillfälle lite senare.


18 november 2013

Bästa branscherna 2013

Det råder inga tvivel om att finans och teknologi har gått bra i år. Allra sämst har det gått för energibolagen som grupp i år. Även förra året var ett bra år för finansaktierna. Frågan är nu hur länge detta kommer att fortsätta. I takt med att jag letat bolag under året har jag kommit att fokusera allt mindre på hur utvecklingen varit för både branscher och index.


Istället försöker jag fokusera på enskilda bolag och följa utvecklingen för dessa. Värt att notera är att i är mer än dubbelt så många branschindex som gått sämre än index, och det ganska rejält i fallet med energibranschen.

Dags för utländska högutdelare

Börsen fortsätter stiga, vilket i sig är trevligt. Men för varje punkt uppåt blir också utdelningen mindre i förhållande till de aktuella kurserna. I ett sådant läge är det intressant att titta på bolag som verkligen har hög utdelning. Några sådana bolag hittar vi utomlands och framför allt inom investeringsbranschen.

Mainstreet Capital Corp
Oaktree Capital
New Castle Investment Corp


Men det finns även bolag i mer konventionella branscher som är intressanta ur ett utdelningsperspektiv. Oaktree Capital finns bland annat i en av Didner&Gerges fonder.

Altria Group
Atea
Tryg A/S

Det är mycket möjligt att något eller några av nästa köp blir i något av dessa bolag. Någon som har erfarenhet från något av dessa bolag?

17 november 2013

Bedömningskriterier i praktiken

Aktieanalys kan göras på ungefär lika många sätt som det finns personer som gör analyser. Man tittar på olika saker, och sätter detta i relation rådande klimat på marknaden, sin aktuella allokeringssituation och framtida behov av kapitalet.

En annan sak som jag tror spelar in är hur mycket tid man har att spendera på denna aktivitet i förhållande till hur mycket av sitt tillgängliga kapital man anser bör vara placerat i aktietillgångar. Ju mer tid man kan avsätta kombinerat med hur mycket kapital man anser sig vilja ha i detta tillgångsslag desto mer analys blir det.

Utifrån min rådande situation just nu anser jag att det finns fyra saker som jag tenderar till att titta på just nu när jag letar efter intressanta bolag.

  • Uthållig verksamhet
  • Utdelningar och utdelningstillväxt
  • Stabil tillväxt
  • Stabila kursrörelser

Grundförutsättningen är att bolaget sysslar med en verksamhet som jag (just jag) anser vara uthållig, i bemärkelsen att verksamheten inte är i direkt beroende av en ändlig resurs. Detta är en av de kriterier som har varit med nästan från start och som jag fortfarande känner är en avgörande faktor. Tror jag inte på verksamheten blir allt annat ointressant.

När aktier generellt sett värderas högt är det svårare att hitta bra köpkandidater. Då är stabila utdelningar (och vanligen kassaflöden och tillgången på kontanter) saker som generellt väger tungt. Ett bolag som delar ut fem-sex procent och har stabila kassaflöden gör så klart att fallhöjden begränsas. Skulle det gå helt fel så har man i alla fall ett hyggligt årligt kassaflöde att förvänta sig, även om man ligger minus på kurstillväxten.

Bolag som kan uppvisa en lugn men någorlunda linjär utveckling av omsättning och vinst är bolag jag gillar. Det behöver inte vara enorma tillväxttal, men intäkterna skall öka år för år i lugn och stabil takt. Bolag med en uppenbart uthållig verksamhet som bekräftar detta genom stabil utveckling är något som tilltalar mig starkt.



Förutom den aktuella kursen som helst skall vara rimlig, inte minst till värderingen, skall även tekniskt uppvisa ett stabilt mönster. Bolag som t ex legat stilla eller uppvisat små rörelser under allmänt turbulenta tider som t ex vid oron 2011 eller ännu bättre även varit förhållandevis opåverkade under 2008 är så klart ett riktigt plus.

Tyvärr är det få bolag som samtidigt kan uppvisa mycket goda resultat på alla faktorer samtidigt, så tyvärr tvingas man att acceptera att man får nöja sig med bolag som i alla fall kommer i närheten på några av ovanstående kriterier.

Skanska - stabilt men ingen tillväxt

Skanska är ett stabilt och intressant byggföretag som bedriver verksamhet både i USA och Europa. Utdelningarna har genom åren varit stabila, men tyvärr har tillväxten uteblivit, även om omsättningen är stabil. Det gör bolaget till ett stabilt utdelningsbolag, men för att man skall få riktigt bra utväxling skall man i så fall plocka upp aktien när kursen står betydligt lägre än nu.


Utdelningarna har legat runt 6 kr per aktie de senaste åren. Vinstutvecklingen har inte varit till bolagets fördel och även om kursen inte är i närheten av nivåerna runt 2007 känns aktien fortfarande inte som ett solklart köp. Även 6 kr i utdelning innebär en utdelning på drygt fem procent. Detta får ställas i kontrast till vilken risk det finns för att kursen sjunker ner till lägre vinstmultiplar.



Värderingen ligger någonstans mellan 14-18 gånger vinsten beroende på vilken vinst man jämför mot. Det är historiskt väldigt högt för Skanska. Det lägre snittet ligger runt 8 gånger vinsten, det innebär att om aktien skulle sjunka från nuvarande nivå ner till kanske 90 kr skulle vi börja närma oss en nivå som får anses som ganska bra för köp. Såvida man inte tror att Skanska kan öka omsättning och vinst med betydande siffror jämfört med vad man gjort de senaste fem åren (så det legat ganska stabilt kring dagens nivåer) är inte Skanska ett intressant köp just nu, i alla fall inte för mig.

16 november 2013

Börsnoteringar åter hett

Det var inte längesedan det i media gick att läsa om hur man beklagade sig över det dåliga intresset för börsnoteringar och vilket hot detta kunde innebära för marknaden på lång sikt, och så vidare. Idag kan vi istället läsa om hur intresset för noteringar återigen verkar vara på topp. Det är ju bra, för de som vill sälja sina aktier på en öppen marknad.

Det finns många olika anledningar till varför man väljer att bjuda ut befintliga aktier bland ägarna eller utöka aktiestocken med fler aktier som blir tillgängliga för daglig handel. Oavsett anledning så handlar det om att antingen få in mer kapital till bolaget eller till befintliga ägare.


Ett starkt skäl till att man huvudsakligen väljer att göra dessa noteringar när "marknaden går bra", eller snarare gått bra är så klart för att det finns säljare i ena ledet som självfallet vill få ut så mycket kapital som möjligt för sina aktier. Vilket kräver att det finns tillräckligt många köpare som är beredda att bjuda över varandra.

På www.nyemissioner.se finns det intressant statistik om börsnoteringar de senaste åren. På t ex First North-listan noterades nio bolag. Hur har det gått för dessa fram till dags datum om vi investerat 100 tkr i varje bolag sedan introduktionen?

Xvivo Perfusion 46%  100 000,00 kr 146 000,00 kr
ALM Equity 108%  100 000,00 kr 208 000,00 kr
Sportamore 22%  100 000,00 kr 122 000,00 kr
Mangold 58%  100 000,00 kr 158 000,00 kr
Creades 25%  100 000,00 kr 125 000,00 kr
Avtech Sweden AB -83%  100 000,00 kr 17 000,00 kr
New Equity Venture -92%  100 000,00 kr   8 000,00 kr
Betting Promotion -67%  100 000,00 kr 33 000,00 kr
Totalt 2%  800 000,00 kr 817 000,00 kr

Det nionde bolaget är Cassandra Oil som har haft betydligt bättre avkastning, lite drygt 4 600 %. Hade detta bolag funnits med i portföljen hade vi så klart haft en fantastisk avkastning jämfört med placeringar i normala bolag.

Varken minus 93 % eller plus 4 600 % är en normal avkastning på ett år.

Exemplet här ovan är en icke-portfölj, ingen investerar jämnt fördelat i alla nynoteringar. När var tredje aktie (nu iofs ett mycket litet urval) ligger kraftigt minus och övriga fem har ungefär samma avkastning som stora stabila bolag haft under samma period bör man ställa sig frågan om man investerar i aktier eller köper lottsedlar när man väljer den här typen av aktier.

Har inte kollat, men merparten av de här bolagen går antagligen inte med vins i nuläget och de flesta av dem kommer antagligen inte att finnas kvar om några år.

Nu vill jag inte hävda att nynoteringar inte behövs, det är ju själva grunden till att vi får in de riktiga fina bolagen på de lite större listorna så småningom. Men ur ett småspararperspektiv är det enligt mig rena vansinnet att satsa på den här typen av bolag (om man inte råkar jobba i bolaget själv och har en helt annan möjlighet att påverka och se vad som pågår).

Om man ändå skall satsa på nynoteringar bör man i alla fall fokusera på sådana bolag som redan går med vinst och redan direkt hamnar på de lite större listorna.

Ekonomijournalister och bolånedebatten

Om bolåneräntorna höjs eller om det diskuteras förslag om att höja bolåneräntorna är de så kallade ekonomijournalisterna inte sällan snabba på att påpeka hur fel detta är och hur hårt detta slår mot bolånetagare. Problemet i den här debatten är att journalisterna, eller skribenterna, för det mesta befinner sig i en beroendesituation. Personerna ifråga är själva belånade och talar i egen sak (eller åtminstone så vet vi inget om detta vilket i sig är ett problem). I och med detta sjunker deras trovärdighet när de adderar tyckande och egna slutsatser i artiklarna som inte alltför sällan mer känns som krönikor.

När man får sitt material publicerat i stora riksmedier når man ut till en stor publik och kan då anses ha en betydande påverkan på många läsare. Att skriva sig varm om att sänkta bolåneräntor alltid är bra och höjda räntor är fel, är i sig fel. Lösningen på detta är så klart att man i anslutning till artiklarna redovisar sin lånesituation. Självklart behöver man inte redovisa situationen i exakta siffror, men vilken typ av lån det rör sig om och vilka fastighetsaffärer man gjort de senaste fem åren skulle onekligen höja trovärdigheten.


Belåning och fastighetsaffärer är precis samma sak som innehav av aktier eller andra tillgångar som kan öka och minska i värde. Det förhållande man har till dessa styr också hur man väljer att framställa vad som är rätt och fel, medvetet eller omedvetet.

I t ex Börsveckan redovisas alla innehaven som de aktuella skribenterna har, eller i alla fall gjorde man det när jag läste tidningen. I vissa fall är det även så att journalister och skribenter som skriver om aktier inte får äga eller handla med dessa instrument överhuvud taget. De som ingår i gruppen hos Riksbanken som beslutar om räntan, får inte ha några former av lån upptagna överhuvudtaget, då detta helt uppenbarligen kan påverka deras beslut på fel sätt. Objektivitet och tydlighet måste finnas så att alla har en rimlig chans att bedöma trovärdigheten.

Författaren av det här inlägget har själv ett bolån...

15 november 2013

Ökar i Elekta

Det är fest på börsen nu, hela veckan! Jag passar på att öka i Elekta som är en av de få aktier som inte haft en kanonutveckling senaste veckorna.



11 november 2013

Köper Hexagon

Sådär! Då var man ägare av aktier i Hexagon. Om detta är ett bra eller dåligt tillfälle får framtiden utvisa. Nu har jag ett starkt skäl till att följa bolaget, och skulle kursen dra iväg söderut får jag överväga en ökning i aktien.


10 november 2013

Aktieval mitt i börsfesten

Det har milt uttryck varit en helt fantastisk börshöst i år, hittills i alla fall. Som i alla väder skall man vara försiktig med var man allokerar sina sparpengar, men å andra sidan skall man inte vara rädd för att placera dem i riskfyllda tillgångar heller.

Vi har återigen letat oss upp till toppnivåer, både i Norden, USA och i övriga världen står många av indexen högt. Antalet artiklar som handlar om när denna resa skall vända, pausa eller fullständigt braka sammanhang har blivit allt fler allt eftersom kurserna letat sig upp.


Och uppåt har det gått. Jag brukar lite då och då skumma igenom graferna på Large och Mid Cap i Hitta kursvinnare för att få en känsla kring om svenska börsen är över- eller underköpt. Och det är bara att konstatera att i år har det varit minst sagt svårt att misslyckas med sina placeringar. Nästan allt är uppåt, vilket i sig är ett tecken på att man skall vara försiktig.

Under de snart 1,5 år som jag aktivt följt marknaden och varit aktiv med inlägg på den här bloggen har jag varit ganska försiktig, och haft som mål att bli fullinvesterad i aktier om lite drygt ett år räknat från nu. Det innebär att jag måste fortsätta att skifta över till aktier även i detta klimat.

Den här gången har det varit extra svårt, dessutom har kronan försvagats en hel del mot dollarn, vilket gör det till ett sämre tillfälle att köpa aktier noterade i dollar. Dessutom är jag överviktad i amerikanska aktier vilket innebär att jag hellre vill satsa på något nordiskt.

Ett bolag som jag följt i princip sedan förra sommaren, men som jag aldrig riktigt tyckt att det varit något bra köptillfälle i, är Hexagon. Jag gillar att läsa om företags produkter, det är ett stort och stabilt tillväxtföretag och de har fortfarande bra möjligheter att fortsätta expandera. Bolaget är sedan botten förra sommaren upp 80 procent, så tyvärr är detta ett bra exempel på hur man lätt kan luras av grafer.


Det är mycket som lutar mot att Hexagon blir mitt nästa köp under veckan, trots den kraftiga utvecklingen. Några faktorer som talar för fortsatt uppgång är i alla fall:

  • En bra rapport förra veckan visade på fortsatt bra tryck i verksamheten
  • Hexagon har fortfarande mycket bra framtidsutsikter
  • TA-mässigt ligger Hexagon runt MA200
  • Kursen har legat stabilt senaste årets, förutom rycket i början av året

På minussidan finns så klart risken att jag går in för dyrt, om det skulle komma bakslag, vilket alltid kommer då och då även i välskötta bolag. För att inte nämna makrobiten. Baserat på hur Hexagon har klarat tidigare stormar får jag se köpet som lite av en chansning där jag är beredd att öka mer i aktien om vi t ex får rejäl nedgång från dagens nivå.

Det har, på gott och ont, visat sig att Hexagon kan vara en ganska volatil aktie.

08 november 2013

Rapport från Ratos

Ratos presenterade sin Q3:a idag. Inte direkt något revolutionerande, samma budskap om successiv återhämtning presenteras igen. Och det är väl bra? Vinsten på lite drygt en miljard är marginellt bättre än vid samma tidpunkt förra året, 1 070 miljoner mot 1 050 miljoner. Däremot är vinsten per aktie drygt 20 öre lägre än för ett år sedan.




De stora händelserna som beskrivs under tredje kvartalet är inte så mycket mer än en gäspning. Kursreaktionen var även den att betrakta som en gäspning, helt stillastående för att avsluta svagt nedåt. Det är minst tredje kvartalet på kort tid som man fortsätter referera till att många åtgärder, särskilt på kostnadssidan, skall ge effekt framöver. Detta arbete är så klart positivt, men jag fortsätter att förhålla mig neutral. Jag tror fortfarande på bolaget, men fortsätter att hålla mig neutral till "positiva beskrivningar". För mig är det bästa resultatet det som redovisas i siffror. Och där är vi inte än.

02 november 2013

Industrivärden och/eller Investor?

Investmentbolag rekommenderas ofta som ett alternativ till indexfonder när man vill få bred exponering mot aktiemarknaden samtidigt som man vill direktäga aktier istället för indexfonder. Detta må vara ett bra alternativ för den som vill lägga minimalt med tid och samtidigt få en bred exponering mot en viss del av aktiemarknaden.

Själv har jag även sneglat en del på om investmentbolag (förutom Ratos som jag redan äger) skulle vara något för mig? Det kanske mest viktiga för att avgöra om ett investmentbolag är intressant eller inte är så klart vilka innehav som investmentbolaget i fråga består av. En titt på t ex Industrivärden och Investor ger oss följande listor:

Industrivärden
Handelsbanken 24 %
Volvo 18 %
Sandvik 17 %
SCA 16 %
Ericsson 10 %
ICA 5 %
Skanska 6 %
SSAB 3 %
Kone 1 %

Första invändningen för egen del är om jag skulle vilja direktäga samtliga av dessa aktier själv? Nej, det skulle jag inte. Särskilt inte till de ingångskurser som råder just nu. Andra invändningen är att jag redan äger till exempel SHB och inte vill få ytterligare exponering mot den här banken i nuläget. Skulle jag vilja det skulle jag hellre köpa SHB direkt.

Aktier i Sandvik, Ericsson och SSAB är väldigt tveksamma i en portfölj som tillhör mig, det skall till rejäla kursras i dessa aktier innan jag skulle våga mig in.

Investor
Investor har lite bredare investeringar, med en indelning i kärninvesteringar och finansiella investeringar. Kärninvesteringarna består av aktier i noterade större börsbolag samt majoritetsägande i icke noterade bolag. Den andra sidan utgörs av två riskkapitalbolag, EQT och Investor Growth Capital samt partnerägda bolag.

Investor är för mig ett betydligt mer intressant investmentbolag, faktiskt ett bolag jag skulle kunna tänka mig att ha aktier i, även om nuvarande aktiekurs är lite väl högt för att det skall bli aktuellt med ett köp. På bevakningslistan ligger i alla fall bolaget.


Den stora nackdelen med Investor är deras exponering till största delen är mot Atlas Copco och SEB samt ABB. ABB har jag redan ett direktägande i och Atlas Copco ligger inte direkt på min favoritlista för tillfället. Självklart finns det säkerligen en stor potential och möjlighet i deras övriga investeringar som man inte kan ta del av på annat sätt än att äga aktier i just Investor som småsparare.

På sikt kommer jag nog att vara ägare av aktier i Investor, men just nu känns inte tajmingen optimal att köpa Investor. Jag lär återkomma med fler inlägg om investmentbolag.


01 november 2013

Ökar i Getinge

Har under dagen ökat i Getinge. Jag hade turen att realisera i Getinge under våren vilket med facit i hand blev en bra kortsiktig affär på cirka 20 %. Getinge är ett innehav jag vill äga långsiktigt, och med fler aktier i innehavet finns det större utrymme för att vid stora rörelser realisera delar av innehavet utan att transaktionerna blir alltför små.


Tekniskt sett ligger Getinge kring botten i den långsiktiga trenden. Aktien har dessutom stått helt stilla det senaste året sett till dagens kurs jämfört med för ungefär ett år sedan.

31 oktober 2013

Säljer Novo Nordisk

Passade under dagen på att sälja danska Novo Nordisk. Aktien har under dagen fallit kraftigt, nästan åtta procent och jag hann ut runt minus fyra. Novo Nordisk har tyvärr inte utvecklats alls så bra som jag hoppas på sedan jag placerade aktien i portföljen. Jag passar därför på att avyttra innan innehavet hamnar på minus. Jag nöjer mig alltså med ett lite drygt nollresultat plus några procents utdelning.


30 oktober 2013

OMX - ett bra år hittills

Omkring sjutton procent upp är OMX30 för tillfället och vi kan imorgon summera ännu en riktigt bra månad. För någon vecka sedan sprängde vi senaste noteringen och vi har nu något som liknar en femte topp i kurvan för 2013. Det är bara att vara tacksam så länge det fortsätter.


Inte sällan har ju avslutningen på bra år blivit riktigt bra, men det är som vanligt bäst att vara inställd på det motsatta och bli positivt överraskad. Förutom bottennoteringen under sommaren som faktiskt tog ut den tidigare högre botten från april har vi rört oss i ett klassiskt mönster uppåt utan något egentlig volatilitet.

29 oktober 2013

Dow efter millenieskiftet

Även om historien säger lite om framtiden så är det intressant att titta på hur Dow utvecklades under åren efter it-kraschen. Som jag skrivit om tidigare var det långt ifrån alla bolag på listorna i Sverige som drabbades hårt under åren efter 2000, och ännu stabilare var det på Dow under samma period. Den stora nedgången som alla talar om var i USA hänfört främst till de mer tekniktunga aktierna.

I diagrammet över Dow var det endast under en kort period i slutet av 2001 och under sista halvan av 2002 och första halvan av 2003 som det var nedåt rejält. Så här i efterhand var därför dessa dippar inget annat är perfekta köplägen.



Som alltid med facit i hand så kändes det antagligen inte lika stabilt som när man granskar det i efterhand. Tre år efter toppen 2000 var Dow ner omkring 20 % flera gånger och gick snarare sidledes än nedåt större delen av tiden förutom under den sista tiden innan det helt vände och "superkonjunkturen" ersatte it-bubblan.

Statistiska strategier

Innan jag bestämde mig för att satsa mer på långsiktigt ägande av aktier och sluta hålla på med kortsiktigt högt risktagande, som i slutändan ledde fram till absolut ingenting, som tur var, så ägnade jag en hel del tid åt att backtesta olika strategier som byggde på olika historiska mönster sammansatt av ett gäng regler.

Jag hade ofta rätt, men ungefär lika ofta fel och i slutändan hade jag växelvis förlorat ungefär lika mycket som jag vunnit. Alltså en tidsödande men meningslös strategi. Förutom läxan att förstå att man som amatör inte skall försöka vara kortsiktigt smartare än marknaden så är det några saker som jag ändå inbillar mig att jag skall behålla även i nuvarande sparande.

Något som är intressant att fundera kring när det gäller just back testing är hur magiskt ett upplägg som statistiskt sett ter sig fungera perfekt helt enkelt inte funkar alls när man väl försöker applicera det på framtida handel.

Sell in may and go away. Är ett mönster som visat sig historiskt vara väldigt träffsäkert. Bara de senaste åren har vi sett nedgångar under våren/sommar, och då specifikt i maj, under 2012, 2011, 2010, 2008 och 2006 har vi exempel på rejäla nedgångar under vår sommar. Framför allt är 2010 och 2006 mycket bra exempel på kraftiga och tillfälliga ras under just maj.

Är det då en bra strategi att slaviskt tillämpa en taktik att helt stå utanför marknaden under vår och sommar? Nix, antagligen inte, i alla fall inte om har sysslar med aktier. Att med dagsprecision tajma exakt när dessa nedgångar börjar eller slutar är enligt min erfarenhet meningslöst. Däremot tror jag att man kan göra bra affärer genom att vara försiktigare under vår- och sommarperioder. Till exempel genom att delvis minska risken i innehav som utvecklats extra starkt under höst- och vinter. Då är man delvis med om det går uppåt och delvis har man torrt krut att köpa in sig till lägre kurser senare.



Stoploss vid medelvärdena. Det har statistiskt sett visat sig att det ofta är en dålig idé att sälja för tidigt när någonting börjar utvecklas väl. Jag har själv upplevt detta i somras. Utvecklingen under våren 2013 var ganska blandad och många innehav fortsatte att gå starkt medan jag stod bredvid och såg på.

Utan att krångla till det alltför mycket tror jag istället att jag skall försöka mig på något som liknar manuell stoploss. Innehav som utvecklats mycket starkt och bevisligen handlas väldigt högt efter en lång tids uppgång under hösten kommer jag försöka bevaka lite extra på daglig basis och helt enkelt kliva av om kursen till exempel hamnar under ett längre medelvärde, eller motsvarande gräns som är enkel att följa

Exakt hur stor del av portföljen som man skall våga sälja av i väntan på bättre ingångar behöver dock funderas kring.

För mig handlar detta inte främst om att försöka tajma marknaden utan att minimera kommande förluster. Och generellt är jag för försiktighetsprincipen, hellre lite lägre avkastning i utbyte mot att drabbas mindre när det väl går ner. Och i ett sådant upplägg ingår det att dra ner risken efter uppgångar.

Hur man än vrider och vänder på det så följs uppgångar av nedgångar, som följs av uppgångar. Och eftersom ingen situation är den andra lik kommer det krävas ett enskilt beslut i varje fall som sammanfaller med förutsättningarna i det enskilda fallet i förhållande till vilken risk man anser att portföljen har som helhet. Även om det inte är 100 % rätt att kliva av i ett innehav sett ur ett isolerat perspektiv, kan det mycket väl vara det i förhållande till hur övriga portföljen ser ut vid samma tillfälle.

27 oktober 2013

Rapport från Elekta

Elektas backade i samband med att senaste kvartalsrapporten publicerades. Vinsten var omkring 30 procent lägre än väntat, men omsättningen var bättre än väntat. Orderingången var cirka 15 procent sämre än väntat, men som bolaget lät meddela är utsikterna för tillväxt goda inom samtliga geografiska områden. Att orderingången inte varit lika stark senaste perioden förklarades med att orderingången dels varit starkare än vanligt under samma period föregående år samtidigt som man räknar med att antalet order istället kommer att läggas senare under året.


Elekta har stått still sett till kursen senaste året och värderas för närvarande till nitton gånger nästa års vinst. Om den vinsten blir verklighet innebär det att bolaget fortfarande inte har en särskilt hög värdering i förhållande till snittet de senaste åren då värderingen legat en bra bit över 25 gånger vinsten.


Elekta har gått starkt och stabilt under många år och har ökat intäkter, vinst, vinst per aktie och utdelningar varje år. Tillväxtutsikterna är goda världen över och bolaget är fortfarande förhållandevis litet, även om det är tillräckligt stort och stabilt för att kunna ligga på listan bland Sveriges största bolag. I skrivande stund har bolaget ett börsvärde på 37 miljarder.

Det har skrivits en hel del om att Elekta är ett av stockholmsbörsens mest blankade bolag, särskilt bland utländska investerare. Kanske är bolaget på väg in i en svacka, eller så ser blankarna mycket kortsiktigt på aktien.

Räntestrategi 2013 - uppföljning

I början av året tittade jag på vilka penningmarknadsfonder som haft den bästa avkastningen under 2012, baserat på detta fördelade jag mina likvider i dessa eftersom det är mycket stor skillnad i avkastning på korta räntefonder. Medan vissa fonder endast levererar mindre än 1 procent per år medan andra returnerar över tre procent kan det skilja mer än 200 % i avkastning. Denna skillnad är mycket mycket när det handlar om så här låga avkastningstal.

Så här såg avkastningen ut under 2012 för de korta räntefonder som jag köpte i början av 2013. Skagen Krona verkar dock ha bytt kategori till medellånga obligationsfonder.

Lannebo Likviditet (3,76 %)
Danske Invest Sverige Likviditet (3,68 %)
AMF Räntefond Kort (3,55 %)
Carnegie Likviditetsfond (3,52 %)
Spiltan Räntefond Sverige (3,43 %)

Dessa fonder fortsätter att ligga i topp bland penningmarknadsfonderna. Till och med i fredags ligger alla ovanstående på Avanzas tio i topplista.


Dessa återfinns även högt upp i år. År 2013 verkar än så länge inte vara ett lika bra år för korta räntefonder som de var förra året. Men de är i alla fall bättre än vanliga bankkontot och de lämnar ett visst bidrag utöver avkastningsskatten. Jag har funderat en del på att helt gå över till medellånga obligationsfonder för "likviderna". Men problemet med medellånga obligationer är att det inte finns någon garanti för att dessa aldrig går back. Det är egentligen enda skälet till att jag väljer penningmarknadsfonder för likviderna. Det är en acceptabel avkastning i förhållande till bankkontot till en extremt låg risk (eller i princip ingen risk).

I fallet med medellånga obligationsfonder, särskilt i dessa tider, finns det en risk för att fonden enskilda månader eller kvartal går back, även om det handlar om mycket små rörelser. Två fonder inom denna kategori som har returnerat extremt stabil avkastning ändå är Catella Avkastning och Cicero Avkastningsfond.

Cicero Avkastningsfond (6,51 %) - andra bäst 2012 i sin kategori på Avanza
Catella Avkastning (4,90 %) - tredje bäst 2012 i sin kategori på Avanza

Under 2012 var dessa, liksom övriga fonder i sin kategori, också betydligt bättre än hur det gått i år.


Relativt andra i samma kategori hittar vi dem hittills i år fortfarande högst upp. Detta tillsammans med avkastningshistoriken för t ex Cicero, som i princip bara legat back fem av sextio månader de senaste fem åren. Dessa månader handlar dessutom om extremt små rörelser. I förhållande till den överavkastning som de levererat i jämförelse till vanliga penningsmarknadsfonder känns det till viss del som den högre risken dessa har till viss del är acceptabel att ta.


Jag har inte helt bestämt mig, men av de likvider som jag inte har i aktier under nästa år kommer antagligen en större del att hamna i Cicero och Catella.

25 oktober 2013

Betsson rapporterade starkt

Betsson rapporterade ett resultat som var bättre än väntat, aktien steg nästan åtta procent under dagen. Intäkterna ökade med över 25 procent under tredjekvartalet jämfört med samma kvartal förra året. Vinsten per aktie ökade med 21 procent till 3,25 kr per aktie under tredje kvartalet. Inte illa och bättre än väntat. Men allra bäst är att bolaget meddelade att de fortsätter att ta marknadsandelar vilket kanske är en av de viktigaste faktorerna för bolaget fortsatta expansion.


Betsson är en framgångssaga rakt igenom. Stabil kursutveckling sedan 2007 som har gett en utveckling på mer än 1 700 %, plus utdelningar!


Det enda jag ångrar är att Betsson inte varit en större del av portföljen!