31 augusti 2013

Ett besök på Börssnack

Har precis gjort ett besök på Börssnack, alltså Dagens Industris forum för diskussioner kring ekonomi, aktier och investeringar i största allmänhet. Har aldrig varit aktiv på forumet, utan endast besökt stället i humorsyfte. För humor är det.

Att Dagens Industris webbplats är skräp är sedan länge känt, men ytterligare ett lågvattenmärke är deras forum. Jag kan i nuläget inte se någon annan anledning till att forum finns än att det genererar någon form av klick-intäkter. Några exempel på seriösa diskussioner som publicerats de senaste timmarna...

Smakprov 1:

1)
2% upp på måndag

Så blir det med tanke på talet från Obama.

2)
ner stavas det, inte upp!

3)
#0 Knappast

Smakprov 2:

1)
veckan som kommer

Känns ganska spännade då både jack och paars har denna vecka sim möjlig topp på omx.
Ska mitt mönster stämma ska vi göra precis tvärt om dvs falla hela veckan. Man brukar bli 
klokare vid tisdag natt. Mvh

2)
Tror precis tvärt om.
Kanske går sp mot 1715.

3)
1/ ok. 1715 i veckan. Bra där!. 
Kommer bli lite brända bullar i veckan!

Så här klok kan man alltså bli av att hänga här. Ibland undrar jag vilken målgrupp DI har med sitt forum börssnack. 12-16 år?

Principer - del 6 - var skeptisk till bolag som går med förlust

Bolag som rasat kraftigt gör ofta det av en anledning. Inte bara rekyler på 10-30 %, utan riktigt ordentligt. Dessa nedgångar kan ha många orsaker, men ytterst bakas farhågan ner till att placerarna tror på uteblivna eller minskande vinster framöver. När detta sker kan det vara ett gyllene läge att köpa aktien, men det kan också vara tillfället då man gör ett rejält misstag.

Det är här frågan, som kanske är en av de viktigaste frågorna i samband med köp av turn around-case, vad är sannolikheten att vinsten faktiskt kan komma tillbaka? Detta är så klart den stora frågan och är inte alltid lätt att besvara. Men några hållpunkter bör i alla fall lysa grönt för att man över huvud taget skall överväga detta.

  • Beror vinsttappet på en yttre tillfällighet som inte skadar bolaget långsiktigt?
  • Är bolaget skuldfritt eller är skulderna så pass små i förhållande till omsättning och tidigare vinster att det inte finns risk för att man riskerar att hamna i en situation där skulderna måste ökas eller där de är så stora att räntekostnader riskerar att helt förstöra amorteringsförmåga och helt sluka den operativa vinsten?
  • Har vinsttappet inget att göra med bolagets framtida resurstillgångar (t ex olja) att göra?
  • Är vinsttappet inte kopplat till att företaget verkar på en minskande marknad, t ex demografiska anledningar eller teknikskiften?

Listan kan göras betydligt längre.

I övrigt så är bolag som kategoriskt fortsätter att uppvisa ryckiga resultat (och till och med röda siffror) något som gör att jag vill dra öronen åt mig, ryckiga vinstnivåer betyder ofta ryckiga kurser. När ett bolag inte, någorlunda i alla fall, klarar av att uppvisa en stabil vinst (eller ännu värre en förlust) är det väldigt viktigt att det finns tydliga och trovärdiga anledningar till detta om aktien skall vara intressant. Ofta finns det bättre bolag att välja.

Mäta och definiera ekonomiskt oberoende

Att vara rik och ekonomiskt oberoende behöver som tidigare påtalats absolut inte vara samma sak. Det blir problem redan när vi skall försöka definiera vad som menas med rik. Letar man efter artiklar om detta hittar man alltifrån 1-2 mkr kr i finansiella tillgångar till minst fem miljoner dollar. Slutsatsen är därför att det är upp till var och en att bestämma detta.

Det som är betydligt mer intressant är att se hur ekonomiskt oberoende man är. Ett sätt att göra detta är att räkna på hur länge man kan leva på sitt nuvarande sparkapital. Eller om man kan leva på avkastningen av sitt nuvarande sparkapital. Dessa beräkningar kan göras både enkla och väldigt komplexa. Eftersom behovet av pengar minskar när man dör (kanske vill man efterlämna något till efterlevande) är den uppnådda åldern en intressant variabel.

Om två personer har tio miljoner vardera, där den ena är 25 år och den andra är 50 år, vem är då mest ekonomiskt oberoende? Svaret är inte helt givet eftersom det beror på hur vi räknar. Om det inte finns något intresse att varken bevara kapitalet eller att efterlämna något är det 50-åringen. Om vi räknar på att maxåldern är 100 år (för att ha en marginal), ger det 50-åringen 200 000 kr om året, eller drygt 16 000 kr i månaden att leva på som ekonomiskt oberoende. Förhoppningvis är pengarna placerade i någon form av räntesparande så att i alla fall inflationen kompenseras. För 25-åringen, som också får en maxålder på 100 år, blir det endast 133 000 kr om året att leva på, eller 11 000 kr per månad.

Om vi istället antar en avkastningsbaserad modell där kapitalet inte skall minska, utan där vi istället skall leva på delar av avkastningen, då är det snarare den yngre personen som har en fördel. Då detta handlar om väldigt lång tid är så klart dessa beräkningar mycket osäkra och en lek med siffror, men poängen blir tydlig.

På ett belopp om 10 mkr med en total avkastning på 5 % årligen, där man spenderar hälften och återinvesterar resten, uppnår 25-åringen ett livsuttag på drygt 50 miljoner under 75 år. Samtidigt hinner ursprungskapital på 10 mkr öka till 62 mkr.

I 50-åringens fall blir livsuttaget knappt 25 mkr och kapitalet hinner endast öka till 33 mkr. Inte illa det heller så klart, men då sker även de största ökningarna när samma person passerat 75-årsåldern, och det är stor skillnad på att ha samma ekonomiska tillgångar vid 50 och 75 år.

I nedanstående diagram visas hur 10 miljoner kronor ökar år för år med en totalavkastning på 5 % där ena halvan tas ut. Återinvesterad tillväxt är alltså 2,5 % per år.


Kapitalet visas på axeln till vänster och uttaget på axeln till höger. Redan första året på den här nivån har man ett uttag som motsvarar en förvärvsinkomst på cirka 300 000 kr före skatt.

Modellen är så klart mycket förenklad då tillväxt inte sker lika jämt exponentiellt som i grafen, inflation, skatteförändringar med mera är också variabler som man kan anta skulle påverka beräkningen. Då utvecklingen på dessa områden inte heller kan antas vara helt lika under en sådan här lång period.

Hur mäter och definierar ni som läser inlägget ekonomiskt oberoende?

Fina uppgångar på Dow och Nasdaq

Det har varit fina uppgångar på de amerikanska börserna de snart fem senaste åren. Dow har sedan botten i finanskrisen bildat en gigantisk triangelformation där taket passerades i början på 2013. Vi står alltså nu högre än toppnoteringen från 2007.

De senaste veckorna har en liten rekyl påbörjats och skall vi ner till golvet i triangeln innebär det 6-8 procent till innan det är dags att fortsätta uppåt. Om jag skall tycka att vi har en långsiktig trendvändning så behöver vi komma ner under 12 500 och dit är det en bra bit. Låt oss hoppas att vi slipper detta ett bra tag till framöver.

Min förhoppning är att vi studsar tillbaka vid 14 000 och sedan konsoliderar mellan 14- och 15 000 ett tag innan vi fortsätter uppåt. Som alltid är spådomar just spådomar. Men det faktum att vi nu sedan en tid befinner oss över 2007 års toppnoteringar är både positivt och negativt. Om detta är början på en etablering av ett långsiktigt golv eller bara slutet på en ny topp återstår att se.


På Nasdaq har jag tittat på ungefär hur långa perioderna som kurserna befunnit sig över MA200 innan de brutit igenom eller touchat MA200-linjen. I de flesta fall (godtyckligt inritat) handlar det om spann på 100-200 dagar, oftast mer mot 200 än 100 dagar.


Om vi får en sättning på 10-15 procent inom Nasdaq är detta på intet sätt överraskande med tanke på den fina utvecklingen hittills och för att det nu är cirka 170 dagar sedan vi har i närheten av MA200. Statistiskt bör det alltså komma en rekyl dit inom någon eller några månader.

30 augusti 2013

Återblick: Ratos

För lite drygt ett år sedan köpte jag aktier i Ratos. Efter kraftiga nedgångar stod aktien lågt, men det skulle komma att bli ytterligare en botten nere vid 50 kr. Sedan i somras har aktien vänt uppåt och de senaste rapporterna har faktiskt indikerat att företaget har gjort saker som för bolaget i rätt riktning. För närvarande ligger jag back cirka 17 procent, exklusive utdelningen som i alla fall blev på några procent även om de hann med att sänka utdelningen några månader efter att jag blivit innehavare av aktien.



Med tanke på de signaler som kommit senaste tiden är det inte omöjligt att jag kommer att öka i aktien. Jag vill dock helst se att nästa botten hamnar högre än senaste botten vid 50 kr, för att vi i alla fall skall kunna urskilja en viss trend uppåt.

27 augusti 2013

Köper Gjensidige

Genomförde ett köp i norska Gjensidige Forsikring under dagen. "Tyvärr" blev det ingen ordentlig nedgång i aktien under dagen så jag fick nöja med med 87-88 norska kronor per aktie. Dock ett pris som jag känner mig nöjd med, detta köp görs med det utökade egna kapitalet.


Jag har inte riktigt bestämt om jag skall dela upp detta i en egen portfölj eller om jag skall köra på med endast en portfölj. Det finns för- och nackdelar med båda, men framför allt är risken stor att det blir för pilligt och tidskrävande med olika indelningar och separata uppföljningar här och där. Kommer nog därför fortsätta på inslagen väg och betrakta nytt kapital som en "köp" av fondandelar i min egna fond.

Valet på Gjensidige just nu var en kombination av en okej kurs, att jag vill utöka mina andel inom bank och finans samt att Gjensidige har en rejäl utdelning vilket är ett bra tillskott i min mix för närvarande då många av köpen snarare varit inriktat på defensiva köp eller rena tillväxtcase.

26 augusti 2013

Ökar i Connecta

Som tidigare bestämt skulle jag överväga att öka i Connecta om kursen skulle stick iväg mot 45-50 kr. Det har den nu gjort och därmed har jag ökat i aktien. Jag kom över aktierna för runt 46 kr styck. Den senaste vändningen skedde runt 38 kr, så här i efterhand hade det så klart varit skönt att plocka upp aktierna på den nivån, men som alltid är det lätt att vara efterklok.


Med en utdelning på 2,5 kr är det fortfarande en direktavkastning på drygt 5 % till dagens kurs, så det är fortfarande billigt, och förhoppningsvis kommer Connecta att återgå till en någorlunda vinst så småningom som påminner om den som en gång var.

Nu återstår dock att se om senaste veckans ökning varit en tjurfälla eller om förtroendet, och vinsterna, faktiskt har vänt i rätt riktning.

De första aktierna plockade jag upp på 66 kr, så efter ganska exakt tjugo kronor lägre dubblar jag. Det innebär att om vi fortsätter neråt kommer jag öka med ytterligare en tredjedel runt 25 kr om det skulle behövas - om en så låg kurs inte skulle motiveras av katastrofala förhållanden - då får vi utvärdera aktie och bolag på nytt.

25 augusti 2013

Slutar med regelbundna inlägg om OMX30

Jag har bestämt mig för att sluta med regelbundna uppdateringar av hur OMX30 går varje vecka. Syftet med dessa har varit att försäkra sig om att man vet hur OMX:en ligger till. Det kommer jag även fortsättningsvis att bevaka, men inte nödvändigtvis varje fredag.


Istället kommer jag istället att titta på flera index samtidigt, lite då och då utan någon exakt uppdateringsfrekvens. Det blir visserligen lite mer flummigt, men bloggen finns ju för att jag skall kunna skriva om det som jag känner för just för tillfället. När man skriver om det som man känner för just nu brukar även kvaliteten på innehållet bli mer värdefullt även för övriga läsare.

Dessutom en det förhållandevis ointressant, som jag jag nämnt tidigare i inläggen, att vet hur börsen ligger till just enskilda veckor. Det som däremot är viktigt att löpande följa är när det sker stora förändringar, t ex ordentliga ras som skapar bra köplägen och/eller vara väl orienterad i var den långsiktiga trenden pekar.

Michael Kors - ett lyxvarumärke

Michael Kors, ett lyxvarumärke, börsnoterades i slutet av 2011 och har sedan dess haft en fantastisk resa, både sett till aktiekursen och fundamentalt. Aktiekursen har tripplats i en ganska stabil trend samtidigt som omsättning och vinst fortsatt att öka utan avbrott. Bolaget har dessutom en rejäl kassa och är skuldfritt. Med andra ord inte ett helt ointressant bolag.


Än så länge har bolaget haft en betydligt högre vinstmarginal är jämförbara bolag i branschen, och frågan är nu hur länge denna fantastiska utveckling kan fortsätta. Bolaget omsatte under 2013 drygt två miljarder dollar vilket motsvarar omkring 16 miljarder kronor. Med svenska mått mätt inte ett litet pluttebolag med andra ord. Även om bolaget med sin korta historik och avsaknad av utdelningar gör det till, i min portfölj, ett högriskbolag.


Vinsten har fortsatt att öka stabilt de senaste åren, även innan börsnoteringen. De första aktierna som släpptes i slutet av 2011 såldes för 20 dollar styck medan den andra rundan som släpptes i början av 2013 istället började på 60 dollar. Inget konstigt med den här vinstökningen. Frågan är nu hur länge det här kan hålla i sig.

Bolaget har för närvarande inga utdelningar och har dessutom en värdering på en bit över tjugo gånger vinsten, vilket inte direkt gör aktien till något kap. Men om man tror på fortsatt expansion och att vinsten kan fortsätta öka i den planerade takten är detta helt klart en intressant kandidat till min portfölj för att öka risken i alla fall lite i förhållande till de placeringar jag för närvarande har. Bolaget ligger just nu på min lista över intressanta bolag.

24 augusti 2013

Svenskarnas finansiella tillgångar

I några tidigare inlägg har jag tittat på svenskarnas kapitalvinster, fastighetsvinster och löner. Som avslutning på detta tänkte jag överblicka hur våra totala tillgångar ser ut. Till detta kan nämnas att jag även under sommaren bläddrat igenom boken Fattiga och rika som bland annat tar upp fördelningen av tillgångar bland invånarna i Sverige. Boken ger även tips på vad man skall göra för att bli rik, tips som för övriga är ganska uppenbara och som man knappast behöver köpa boken för att komma fram till.

Boken söker definiera var gränsen för när man kan titulera sig som rik går. I boken bestämmer man sig för att definiera någon som rik när man har finansiella nettotillgångar på minst fem miljoner kronor (alltså exklusive nettovärdet på sin bostad bland annat). Det är för övrigt samma definition eller gräns som tidningen Connoisseur har för de som skall få bli prenumeranter. Boken hänvisar även till bland annat den årliga undersökningen som görs av CapGemini som uppskattar antalet dollarmiljonärer i världen, där de med finansiella tillgångar på över en miljon dollar definieras som HNWI (High Net Worth Individuals). Med dagens dollarkurs är man alltså en riking om man har cirka 6,5 miljoner kronor i finansiella nettotillgångar.


Den tredje definitionen, som är mer relativ, kommer från boken Rich dad, poor dad. Här definieras rik bland annat av hur många dagar man kan leva på sitt sparkapital med bibehållen levnadsstandard, eller när man har större finansiella inkomster än förvärvsinkomster. Sammanfattningsvis är det alltså svårt att sätta en exakt gräns för när man är rik. Men de flesta verkar vilja lägga ribban någonstans kring dollarmiljonen, i alla fall att det är här någonstans man börjar bli ekonomiskt förmögen på riktigt. Men detta är som sagt ett område där saker verkligen inte är svart eller vitt. Gränsen för när man är förmögen lär vara väldigt olika för olika människor, inte minst baserat på vilken livssituation man har och vad man själv definierar som rik. Det skall vi dock inte hänga upp oss på här utan istället titta på hur det ser ut i Sverige.

Då förmögenhetsskatten avskaffades 2007 är statistiken efter det över vilka tillgångar som finns inte längre tillgänglig från Skatteverket, därför måste man istället göra uppskattningar. Enligt den statistiken skulle det i Sverige finnas lite drygt 400 000 svenskar med finansiella tillgångar på en miljon kronor eller mer. Av dessa skulle endast cirka 25 000 har mer än fem miljoner kronor. Över tio miljoner handlar det om mindre än 10 000 personer.

En viktig komponent, som ofta benämns, är att i den här statistiken har man inte med tillgångar som avser andelar i onoterade bolag. Alltså personer som äger aktier i sina egna företag oftast. Detta är en mycket viktig komponent då ett stort antal av de som är dollarmiljonärer är det tack vare värdet på sina onoterade aktier i sina egna företag. En mer rimlig uppskattning som bland annat av detta är att det i Sverige finns omkring 50 000 personer som har finansiella tillgångar på över en miljon dollar. Då räknar man inklusive värderingen av de onoterade aktierna.



Viktigt att komma ihåg är dock att finansiella tillgångar i onoterade aktier inte är en särskilt rörlig tillgång, som till exempel aktier i ett noterat och högt omsatt bolag, eller som pengar på banken. Däremot kan onoterade aktier, precis som noterade, ge en ordentlig aktieutdelning som då innebär ett ordentligt finansiellt kassaflöde för individen. På en befolkning på cirka 10 miljoner är allt en halv procent av befolkningen dollarmiljonärer, alltså en på tvåhundra. Detta kan ställas mot att cirka hälften av alla invånare, har mindre än 100 tkr i finansiella tillgångar.

Det som inte omnämns alls är eventuella tillgångar som svenskar eventuellt kontrollerar utomlands. Det är säkert mindre vanligt idag, men när det fanns förmögenhetsskatt lär det funnits personer som hade icke redovisat kapital utomlands som skulle bättra på siffrorna. I diagrammet ovan, som väldigt grovt, indelat personer i olika tillgångsnivåer, ger lite perspektiv på hur tillgångarna egentligen är fördelade. Av de 50 000 personer med tillgångar på över en miljon dollar så finns det säkert familjer eller andra anhöriga omkring dem som "drabbas" indirekt av detta. Så antalet personer som får del av denna rikedom är säkert fler än de som faktiskt kontrollerar den. I gruppen inga tillgångar finns det säkert många barn, som indirekt har större tillgångar än noll, eftersom de kommer att ärva tillgångar eller i praktiken får del av andra tillgångar eftersom de ingår i en familj.

Vanligaste sättet att bli rik är genom eget företagande i Sverige, hälften av alla miljonärer, enligt boken Fattiga och rika har uppnått nivån genom eget företagande och eller delägande i företaget man arbetar i. På andra plats kommer aktiv handel och eller långsiktigt sparande med aktier och fonder som står för var fjärde fall. Först därefter kommer hög lön, arv, gåva, bostadsaffärer och andra faktorer. Alla representerar mindre än tio procent som huvudorsak.

I praktiken är det för många en kombination av flera faktorer. I boken Sveriges miljardärer skrivs det en del om att orsaken till vad det är som gör att någon blir rik, i första hand är att rikingen haft som mål att bli rik. Vilket stämmer ganska bra med det faktum att det i praktiken ofta är en kombination av flera komponenter som gör att man bygger upp ett stort kapital. Om man bestämt sig är det mer troligt att man agerar utifrån målet i det mesta man gör. Att hålla ett stort kapital under en hel livstid handlar antagligen om så mycket mer än att bara håva in en stor summa vid ett eller några få tillfällen. Det är förvaltningen och disciplinen att ständigt undvika att göra saker som gör att kapitalet minskar. Det finns, som vi kan konstatera, många effektiva sätt att göra av med sparat kapital. Där den stora boven antagligen är en själv.


22 augusti 2013

Kurser stiger när pengar är billiga - nu och då

Det pratas för närvarande en hel del om att räntorna väntas stiga det kommande året, eller perioden skall vi kanske säga för att inte vara onödigt tydliga med vilket tidsintervall det handlar om. Stigande räntor bör normalt betyda bättre tider, och därför också stigande börskurser, om vi inte befinner oss för nära slutet på uppgången.

På samma förekommer det en hel del brus om vad Fed skall göra med de kvantitativa lättnaderna, eller stödköpen. Här verkar samma princip råda, ju bättre ekonomin verkar må, desto mindre stödköp skall göras. Tyvärr verkar detta ha betydligt mer negativ inverkan på aktiekurserna. Så fort någon yppar något om att dessa skall upphöra blir det röda siffror i USA, och därmed i övriga världen, fast gärna ännu mer. Enligt principen om att nysningarna i USA ger kraftiga förkylningar på övriga marknader.

Men ärligt talat, oavsett om högre räntor och mindre stödköp ger sura och röda miner på kurserna i det korta perspektivet så är det ändå vinsterna som styr. Visst är värderingarna högre periodvis och lägre periodvis, men det är ändå vinsterna som styr. Antingen genom att vinsterna ökar nominellt - och därmed efterföljande inflation - eller att faktiskt mer säljs och slutresultatet blir en högre vinst.



Oavsett så har det, hur hemskt det än låter, varit så att börsen gått som bäst när det funnits bra med kapital tillgängligt för marknaderna. Så har det varit även före det talades dagligen i medierna om stödköp. Det gick att låna pengar även tidigare.

Ju fler köpare som har tillgång till pengar, ofta med krav på sig att de måste placera pengarna från företaget eller institutionen som köparen representerar, desto högre kommer aktierna att omsättas till eftersom köparna får tävla om att köpa aktierna och bjuda över varandra. Ändå tills tillräckligt många insett att värderingen inte speglar de faktiska värdena, då blir det istället säljarna som för övertaget. Men allt är relativt och finns det bara tillräckligt med pengar i marknaden måste inte säljarna acceptera vilka bud som helst. Omvänt blir det när pengar blir dyrt (högre räntor) då accepterar inte köparna vilka priser som helst.

Alltså business as usual. Däremot tror jag att det kommer bli mindre samvarians mellan företagen över cyklerna när den reala produktionen minskar. Bra företag kommer fortsätta växa (= stigande kurser) på bekostnad av andra företag (= sjunkande kurser).

Istället för att alla företag växer genom att nya marknadsandelar tillkommer, kommer företagen istället att få konkurrera om befintliga marknadsandelar. Väldigt förenklat så klart. Men mindre realproduktion totalt sett behöver inte innebära att aktiemarknaden blir ett sämre ställe att allokera sina sparpengar nödvändigtvis.

20 augusti 2013

Svenskarnas löner

Vad tjänar vi i Sverige egentligen? Det sägs ju att Sverige är ett av de länder som har en extremt bra lönespridning, stämmer detta? Svaret finns i alla fall hos SCB där det finns färsk statistik från 2011. Eftersom jag inte hittat statistik för något annat land vad gäller löner blir det svårt att hävda att det faktiskt är så att vi ha en bra lönespridning relativt sett.


Däremot kan man alltid göra sin egen bedömning huruvida lönespridningen är bra eller inte. Vad som anses bra kommer så klart an på vad man själv definierar som bra lönespridning. Är det bra med ordentliga avstånd baserat på vad det är man utför eller är det bättre att alla tjänar ungefär lika oavsett ansvar, efterfrågan och komplexitet på det man utför? Här går inte helt sällan meningarna isär om vad som är rätt eller fel. Syftet med detta inlägget är inte att ta ställning för vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel, utan endast att konstatera hur det faktiskt ser ut.

Källa: SCB

I diagrammet här ovan har jag utelämnat de grupper som representerar de som tjänar mindre än 120 000 kr per år. Detta eftersom det är högst troligt att de som ligger i dessa intervall definitivt inte jobbar heltid, tyvärr så döljer sig det med all säkerhet en hel del deltidsarbetande i staplarna här ovan eftersom siffrorna verkar baseras på taxerad inkomst, och i dessa siffror görs det ingen skillnad på om inkomsten kommer från del- eller heltid. Bara absoluta totalsiffror alltså.

Med hel- och deltid blandat så är lönespridningen mellan 10 000 kr till 26 000 kr i månaden ganska jämt fördelat i lika stora grupper.

I de tre grupperna som representerar 26 000 kr upp till nästan 42 000 kr i månaden börjar det bli färre, även om dessa tre grupper ändå, grovt sett, har ungefär lika många i varje grupp. Först vid över 500 000 kr i årsinkomst börjar det bli betydligt färre som befinner sig. I de två sista grupperna, som tillsammans utgör endast 1,4 % av alla (totalt av alla i Sverige, även de som inte är med i någon av staplarna i diagrammet), har en månadslön på över 65 000 kr i månaden. I sista gruppen som tjänar minst en miljon per år, utgörs av ungefär 0,7 procent. Snittlönen i denna grupp är 1,5 mkr, men medianen endast 1,2 mkr, vilket borde betyda att den det finns en ännu mindre grupp som tjänar rejält över 1 mkr per år.

Enligt den här statistiken skall det med andra ord finnas cirka 1,5 miljoner svenskar som tjänar 30 000 kr eller mer i månaden. Hur mycket man kan spara av sin lön beror så klart på vilka levnadsomkostnader man har, men på dessa nivåer bör det i alla fall för de allra flesta, finnas möjligheter att i alla fall spara något av sin lön till annat än direkt konsumtion. Om man verkligen skulle vilja.

19 augusti 2013

Svenskarnas bostadsvinster

Häromdagen skrev jag ett inlägg om hur kapitalvinsterna ser ut bland vanliga privatpersoner i Sverige. På samma ställe hos SCB kan man även läsa om de vinster och förluster som privatpersoner gör varje år på sina bostadsaffärer.

Som det gick att utläsa av den statistiken så drog genomsnittssvensken in 15 000 kronor under 2011 i finansiell kapitalvinst, men tyvärr var medianvärdet endast 82 kronor vilket innebär att lejonparten finns hos ett ganska litet antal personer. Omkring 40 000 personer hade realiserade vinster på över 100 000 kronor, medan endast 3 500 personer hade realiserade vinster på 1 000 000 kr (ej transaktioner i ISK och KF inräknat antagligen). Baserat på den statistiken kan vi indikativt göra antagandet att den finansiella handeln inte är särskilt utbredd i landet.



Det som det verkar vara betydligt mera transaktionsaktivitet inom i Sverige är bland våra reala tillgångar, alltså våra hus och lägenheter. Som de flesta säkert redan noterat så är prisökningar på boendet något som nått helt fenomenala höjder i jämförelse med prisökningar på andra saker sedan mitten av nittiotalet då vi hade vår senaste ordentliga priskris på bostäder.

Under 2011 uppgick vinsterna på sålda bostäder netto till cirka 80 miljarder kronor. En ganska ordentlig summa. 65 av dessa miljarder, eller omkring 80 procent, hamnade hos de som var 45 år eller äldre. Nästan 213 000 personer gjorde en vinst eller förlust på sin bostadsaffär under 2011.

Var tredje av dessa personer gjorde en förlust på sin affär medan alltså övriga gjorde någon form av positivt resultat. Tre procent, eller cirka 6 000 personer, gjorde en vinst på över 2 000 000 kr. Drygt var fjärde gjorde ett resultat på 0-200 000 kr. Övriga ligger i intervallet 200 000 till 2 000 000 kr, där det faktiskt är ganska jämt fördelat mellan grupperna, även om det så klart finns en ordentlig övervikt mot den lägre delen av intervallet.

Vinsterna från bostadsaffärerna är alltså betydligt större än de som genereras på de finansiella marknaderna. Många stoppar säkert in betydande delar av detta i nästa boende, men personer som är äldre där man kanske byter ett stort boende mot ett mindre frigör då ordentliga belopp. Har man uppnått en högre ålder är kanske inte investeringar det som lockar mest, utan istället passar man kanske på att använda vinsterna till att göra saker som man drömt om/planerat till ålderns höst?

Sammanfattat så kan vi konstatera att det är rejäla summor som flödar i dessa affärer. Vart pengarna tar vägen har vi så klart ingen statistik på. Men med tanke på vilka kapitalvinster svenskarna har på de finansiella marknaderna är det dock inte helt orimligt att anta att överskott som inte stoppas in i nästa bostad i alla fall inte hamnar på de finansiella marknaderna hos den genomsnittlige personen.

Köper AIG

Köper som planerat AIG och därmed är andelen finansiella aktier i portföljen ytterligare utökat. Fick aktierna för en kurs strax under 47 dollar då kurserna under dagen är neråt. AIG står redan högt och det är inte precis frågan om något bottenfiske i den här aktien. Aktien ligger just nu i en nästan jämn linjär trend uppåt. Om den fortsätter ser det så klart bra ut, men finansiella aktier brukar vara ganska cykliska och starka uppgångar leder alltid till någon form av rekyl förr eller senare. Beroende på hur jag ligger till i aktien då får jag återkomma till om jag kommer minska eller öka mitt innehav i aktien.




Under måndagen kan vi även se att Herbalife, som jag sålde i fredags, är ner nästan sex procent under öppningen. Säljbeslutet var enbart baserat på den extremt kraftiga uppgången senaste månaden. Förhoppningsvis blir det bra ingångsnivåer igen om ett tag.

18 augusti 2013

Svenskarnas kapitalvinster

Aktiespararnas organisation lär vid något tillfälle någonstans ha nämnt att man skall sikta på att dubbla sitt kapital var femte år, det innebär alltså en genomsnittlig avkastning på portföljen på 15-20 procent per år. Ett extremt bra resultat i dagens börsklimat. Frågan är dock hur uthålligt detta egentligen är när index historiskt har avkastat sju procent per år i det längre perspektivet.

Om man uppnår den här avkastningen skulle man, så småningom, äga i princip alla aktier som finns i hela världen. Detta eftersom ökningen blir exponentiell och för varje år som går måste man täcka in en större del av världens totala aktievärden för att ens teoretiskt uppnå detta. Enkelt uttryckt, om din portfölj växer snabbare än världens övriga totala börsvärde innebär det att du för varje år kontrollerar en allt större del av kakan. Ytterst kommer du att kontrollera 100 % av alla tillgängliga aktier, eller så kommer din avkastning inte att vara 15-20 procent årligen för all framtid. Det senare är tyvärr det mer troliga.



Bloggaren Lundaluppen nämnde vid något tillfälle att Avanzas sparare i genomsnitt uppnår en årsavkastning på fyra procent som även brukar redovisas löpande i Avanzas rapporter. Detta skulle då bero på att många av Avanzas sparare satsar på förhoppningsbolag och andra typer av riskfyllda placeringar som då gärna drar ner snittet. Självklart är genomsnitt av avkastning ett mycket indikativt begrepp eftersom det kan finnas extremt många olika faktorer som leder fram till detta i det här sammanhanget.

I samband med att förmögenhetsskatten avskaffades 2007 så är det inte längre möjligt att ta del av vilka genomsnittliga tillgångar svenskarna har, istället för man förlita sig på uppskattningar. Det som däremot fortfarande redovisas årligen är våra kapitalvinster. Antagligen är inte de resultat som sker i ISK och kapitalförsäkringar inkluderat i den här statistiken, men det är av mindre betydelse.

Det som är intressant är att skillnaden mellan median och medelvärde är extremt. Vilket innebär att merparten av alla kapitalvinster är dåligt fördelade över alla sparare. Medianvärdet för finansiell avkastning för en svensk under 2011 låg på 82 kronor före skatt. Alltså i praktiken ingenting.

Medelvärdet för finansiell avkastning låg däremot på nästan 15 000 kr.

Långt ifrån alla har dock någon finansiell kapitalvinst i deklarationen över huvud taget. Det beror antagligen främst på att de inte har realiserat fonder eller aktier alls under 2011, men det kan även vara så att man uteslutande sparare i KF eller ISK. Totalt deklararade drygt två miljoner svenskar under 2011 någon form av finansiell kapitalvinst/förlust.

Av dessa drygt två miljoner svenskar var det endast 1,3 miljoner som gjorde ett positivt resultat. Av dessa var det endast drygt 40 000 som hade vinster på över 100 000 kr. Om vi höjer ribban till 1 000 000 kr handlar det om mindre än 3 500 personer under år 2011.

Med en befolkning på omkring 9,6 miljoner så innebär det att 0,4 % deklarerade positiva kapitalvinster under 2011 på över 100 000 kr. De som deklarerade mer än 1 miljon i kapitalvinster uppgår till mindre än 0,04 % av befolkningen. Kanske är det lite fler eftersom resultaten i kapitalförsäkringar och ISK inte syns här. Sedan finns det så klart stora värden i objekt där inga realiseringar skett under just 2011 som inte syns här. För att finansiella tillgångar skall kunna användas måste de dock realiseras/säljas innan de kan tas ut och användas för till exempel konsumtion.

Lär mer om svenskarnas kapitalvinster hos SCB.

Hur vi än räknar så är det väldigt få som verkar ha någon större framgång inom det här i Sverige. Och de som uppnår 15-20 procent årligen över tiden är extremt få. Det skulle vara mycket intressant att se motsvarande siffror för detta i andra länder.

Det skall tilläggas att alla siffror här är mycket osäkra liksom resonemangen om dem, dessutom är det endast ett år det handlar om. Indikativt säger de i alla fall en sak: finansiell avkastning är inte något som verkar intressera många.

15 augusti 2013

Säljer Herbalife

En förhoppningsvis tillfällig försäljning. Herbalife har stigit med över tjugo procent på mindre än en månad och har kursmässigt haft en fantastisk utveckling, det finns därför en statistisk anledning till att tillfälligt kliva av i aktien och därefter återta aktierna om någon månad eller så om tillfället är det rätta och om aktien ligger närmare några av de glidande medelvärdena. Dessutom är det en extremt bra avkastning i förhållande till hur mitt jämförelseindex har utvecklats under samma tid. Nästan 24 procent mot 2,5 procent för SIX Return Index under mindre än en månad.

Q2:an från Ratos

Idag kom rapporten från Ratos för första halvåret. Bolaget är på rätt väg och "återhämtningen går långsamt", vilket den för övrigt verkar ha gjort ganska länge nu. Till skillnad från dagens rapport från Connecta, så är mina förhoppningar på Ratos närstående framtid betydligt mer positiva.


Att resultaten i många av portföljbolagen ökade är mycket positivt i sig och att vinsten för 2013 kan bli större än föregående år som helhet känns helt rimligt för närvarande, låt oss hoppas att det blir så. Att transaktionsmarknaden varit trög under en längre tid innebär förr eller senare att det blir någon form av ketchup-effekt. Om Ratos då har välmående portföljbolag finns det goda chanser att köparna kommer att stå på kö och därmed skapa förutsättningar för bra exit-priser.

Q2:an från Connecta

Connecta släppte idag rapporten för första halvåret 2013. Det var helt klart, som de själva uttryckte det, ett steg i rätt riktning. Jag tycker dock att rapporten ger ett ganska neutralt intryck. Det är definitivt inte en sådan katastrof som vissa hade befarat, t ex något i stil med ytterligare ett nollresultat. Samtidigt är rapporten inte heller något tydligt glädjeämne med tydliga markeringar om att allt nu kommer att peka uppåt. Det ger med andra ord utrymme för en del reflektioner.


Utdelningen och kassaflöde. Att inte gå vidare med den andra utdelningen känns med tanke på utvecklingen rätt, de pengar som finns behövs antagligen bättre för att lösa verksamheten än att de betalas ut till ägarna.

Personalen. Färre personer har börjat på Connecta under kvartalet än samma förra året. Var sextonde medarbetare är borta sedan förra året. Man poängterar dock att deras traineeprogram är fortsatt populärt med 900 sökande och nämner vidare inget alls kring varför personalen minskat, annat än att det för vissa seniora konsulter är ett naturligt steg att gå vidare till linjepositioner i samband med avslutade leveranser. Det är väl rätt i sak, men knappast något som kan anses som positivt när antalet seniora personer söker sig till andra tjänster utanför bolaget.

Vinst. Att vinsten inte landade runt noll även detta kvartal var trots allt väldigt positivt och förhoppningsvis har detta med att engångsposterna är borta och kanske har några av nya vd:ns aktiviteter burit frukt redan (eller så var det bara slumpen).

På rullande tolvmånaders har bolaget nu en värdering på cirka 24 gånger vinsten vilket är skyhögt i jämförelse med vad bolaget har pendlat kring de senaste tio åren. Mellan sexton och åtta gånger vinsten har bolaget pendlat mellan tidigare, förutom under 2012 när kursen också föll kraftigt.

Med den värdering som är 50 till 200 procent högre än tidigare så krävs det i alla fall att man återgår till en normal utdelning på kanske 5 kr/aktien för att nå upp till de gamla kursnivåerna. Med en utdelning på 2,50 kronor/aktien ger det en direktavkastning på 6 procent på nuvarande kurs.

Med tanke på det ganska taskiga kassaflödet de senaste perioderna känns det inte som att en utdelningshöjning i storleksordning 100 % ligger runt hörnet. Därmed är Connecta utdelningsmässigt normalvärdet till kursen 40 kronor. För att vinstprognoserna på nivåer över 50 mkr/år skall bli trovärdiga i mina ögon krävs betydligt mer spännande läsning i rapporterna.

Mindre konjunkturberoende. Detta är en intressant fråga och ett mycket bra initiativ, här finns mycket att vinna genom att binda upp kunder mot tjänster som löper på oavsett konjunktur, vilket de bland annat verkar göra via drift i sina off-shore-bolag. Att vinna nya kunder inom den här verksamheten sker dock som bäst i bättre tider eller via bättre priser vilket är långt ifrån lika fördelaktigt. Tanken ser jag dock som väldigt positivt.

Öka i Connecta? Även om kursen rent modell-mässigt säger dubbling för min del för utsikterna ändå väga tyngre. Connecta är trots allt ett mycket litet bolag med låg omsättning vilket skall innebära större krav även på övriga faktorer. Jag kommer därför att väntar tills vi ser en positiv trend i kursutvecklingen och/eller att det fortsätter komma bra rapporter som visar att vinsten inte fortsätter minska, ett kvartal är som bekant, inte särskilt mycket i företagsutveckling.

Connecta är säkert på rätt väg, men jag tänker inte låta mig luras av dagens kursuppgång. Skulle vi fortsätta stabilt mot 45-50 kr kommer jag att ta mig en funderare igen. Jag har dock inga tankar på att sälja mitt befintliga innehav utan kommer löpa linan ut.

13 augusti 2013

Återblick - Connecta

För ganska exakt ett år sedan skrev jag för första gången om Connecta, som då blev ett av mina två köp under augusti 2012. Då skrev jag bland annat så här: "För närvarande handlas aktien till 64 kronor, det ger en vinstmultipel på under 11 gånger vinsten. Det är under aktiens egna historiska genomsnitt. Aktien har genom åren pendlat mellan 18 och 8 i P/E-tal. För att värderingen skall springa iväg krävs ett rejält vinsttapp."

Sedan dess har det hänt en del, och inte till aktiekursens fördel. Från förra året har vi tappat runt 40 % av börsvärdet och vinsten har minskat rejält. Första kvartalet slutade med ett nollresultat och det återstår nu att se vad som hänt under Q2:an på torsdag. Under våren bytte företaget VD och förhoppningsvis har olika aktiviteter påbörjats för att vända tillbaka bolaget på den vägen som det var innan förra året, men realistiskt sett så känns det mer troligt att vinsten fortsätter att underprestera under Q2, i alla fall så lär inte de ändringar som genomförts under Q2 fått något större genomslag nu under våren, sådant brukar ta tid.


Inför rapporten har aktien, i vanlig ordning höll jag på att skriva, börjat handlas upp och det går även att urskilja en liten volymökning även om volymen nu är mycket mindre än för ett år sedan, vilket säkert också kan ha bidragit till att kursen fallit då det varit ont om köpare.


Beroende på vilken period man tittar spretar värderingen nu ganska friskt. Från att ha en värdering på 10 gånger förra årets vinst är den på rullande till hela tjugo gånger vinsten, med anledning av det smått dramatiska fallet från 20 miljoner under Q1-2012 till noll under kvartalet i början av det här året.

Det kanske mest alarmerande har dock varit sänkningen av utdelningen. Från drygt 5 kronor till 2,50. Vi väntar även på besked om "extrautdelningen" under 2013 skall göras eller ej, det får vi förhoppningsvis besked om snart. Det positiva är dock att företaget är fortsatt skuldfritt och personalfrågor är trots allt av sådan karaktär att de går att göra någonting åt, även om det kan ta tid.

Om de eventuella problemen (?) reds ut och företaget pånytt kan leverera normal vinst och återgå till en normal utdelning på 5-6 kr per år innebär det att vi till rådande kurs har en direktavkastning på 12-15 procent, något som så klart är alldeles för högt och bör leda till en ordentlig uppvärdering av kursen.

Där är vi dock inte än och jag kommer inte att dubbla i aktien förrän tidigast efter rapporten som kommer i veckan. Beroende på vad som står i den kommer avgöra om det blir en dubbling i aktien inom kort eller om jag kommer vänta ytterligare.

12 augusti 2013

Tillägg i sättet att mäta och jämföra avkastning

Jag skrev i juni ett inlägg om att jag kommer att börja med att justera jämförelseindexet med samma relativa kapital som jag själv adderar till min egna portfölj i syfte att göra jämförelsen mera rättvis. Om jag ökar det egna kapitalet kommer basen för beräkning av avkastning att öka, därmed kommer det procentuellt sett se ut som att jag varit sämre än index även om utvecklingen varit likadan. Omvänt kommer det se bättre ut för min portfölj om index gått neråt under samma period.

Genom att addera samma relativa del i indexet samt justera detta även för avkastningsskatt blir jämförelsen med rättvis. Om jag ökar upp det egna kapitalet vid en senare mätpunkt har inte dessa pengar fått chansen att hänge med indexet eller omvänt sluppit vara med på resan nedåt.



Nackdelen med att göra så här är, tycker jag, att det inte riktigt speglar hur bra eller dåligt det gått. Det visar bara procentuellt hur stora del av kapitalet som är avkastning respektive eget kapital - visserligen viktigt att hålla koll på. Men eftersom det är troligt att jag främst kommer göra insättningar över tid, men kanske även uttag, så vill jag helst kunna jämföra mig mot indexet oberoende av hur kapital flödar in eller ut från portföljen. Därför kommer jag att komplettera med att även mäta utvecklingen mot index som en vanlig fond.

Jag utgår helt enkelt från att startkapitalet från sommaren 2012 får utgöras av ett fiktivt startvärde på den första andelen, till exempel 1 000. Om jag adderar ytterligare eget kapital till portföljen kommer jag att betrakta detta som att jag "köper" andelar i min egna fond. Skulle "fonden" vid en senare mätpunkt har stigit med till exempel tio procent är andelen värd 1 100. Om jag då adderar ytterligare eget kapital till portföljen kommer jag att betrakta detta som att jag "köper" andelar som då kostar 1 100 styck. Beroende på "priset" på andelen vid köptillfället och hur mycket som sättas in kommer jag då att t ex ha 1,25 andelar som är värde 1 100. Om utvecklingen är fortsatt positiv vid nästa mätpunkt står kanske andelen i 1 200.

I samband med varje insättning eller uttag justerar jag bara antalet andelar med aktuellt andelsvärde/pris vilket gör att jag då kan följa portföljens faktiska utveckling gentemot index oavsett hur insättningar eller uttag påverkar basen.

Både andelspriset och jämförelseindexet kommer att justeras för avkastningsskatt varje år.

Köper Citigroup

Har under eftermiddagen förvärvat aktier i Citigroup, jag kom över dem för strax över 50$ per aktie till dollarkurs på strax över 6,50. Värderingen ligger runt 10 och till och med lite lägre för förväntade vinster under de kommande åren. Det är alltså en ganska låg värdering även om kursen rent tekniskt handlas kring toppnivåer räknat efter finanskrisen.


Skall vi tillbaka nivåerna före finanskrisen skall vi upp till närmare 200 dollar per aktie, eller cirka 150 % från dagens nivå. Den nivån ligger inte runt hörnet, men om förväntningarna på ordentliga utdelningar slår igenom de kommande åren finns det goda chanser att kursen kommer att fortsätta öka ett bra tag till. Årets utdelning innebär en direktavkastning på dagens kurs till långt under en procent vilket så klart inte är mycket att hänga i julgranen. Men om utdelningstillväxten kan växa ordentligt under de kommande åren i kombination med att företagets verksamhet fortsätter stärkas kan det bli riktigt intressant.

Det skulle dock inte förvåna mig om det kommer en dipp inom kort då det kan bli tillfälle att öka i aktien.

11 augusti 2013

Principer - del 5 - Förstå vad det är som driver vinstförmågan

Ytterst är det alltid den faktiska vinsten som avgör ett bolags värdering. Ett bolag som inte går med vinst innan pengarna är slut, eller när ägarna inte vill skjuta till mer pengar, kommer att sluta existera i form av konkurs. På samma sätt är det vinstnivån som kommer avgöra värdet på bolaget. Egentligen är det förväntningarna på årets vinst och/eller de kommande årens vinster som styr den aktuella värderingen, men så fort allt fler blir övertygande om att den här bilden ändras kommer det att, förr eller senare, slå igenom på bolagets värdering.

Oavsett om vi pratar framtida vinster eller nuvarande vinst är det viktigt att vara införstådd med vad det är som driver enskilda bolags vinstutveckling. Om man inte enkelt för sig själv kan beskriva de huvudsakliga faktorerna som driver ett bolags vinst bör man fundera på om det är rätt bolag man analyserar, eller än mindre placerar i.

Det som driver ett bolags vinst kan se ganska olika ut från bransch till bransch. Även bolag inom samma bransch kan ha olika saker som är särskilt viktiga för att utveckla och behålla vinstförmågan. Huvudsakliga vinstfaktorer kan t ex vara antalet butiker som ett företag har, det kan vara räntenettot på ränteintäkterna från utlånande pengar, det kan vara världsmarknadspriset på en råvara eller ett bolags specifika tillgång på en viss råvara.

När detta står klart är nästa steg att reflektera över hur rimligt det är att dessa faktorer kommer att kunna öka över tiden. Kommer ett företag att kunna öka antalet butiker? Kommer det att kunna de utvinna och sälja mer av råvaran de har tillgång till? Hur länge kommer detta kunna pågå?

Sedan finns det både inre och yttre faktorer som kompletterar dessa faktorer. Sådana inre faktorer kan handla om hur företaget arbetar med att inte öka eller kanske sänka sina kostnader. Detta är sekundära faktorer eftersom en marginal normalt sett inte kan bli större än 100 % och kostnader går inte teoretiskt att sänka mer än till strax över noll.



De yttre faktorerna är desto svårare att kontrollera, t ex världsmarknadspriset på olja eller koppar. Det kan även handla om demografiska eller tekniska faktorer. Ett bolag som enbart riktar sig till en viss åldersgrupp som man via allmän demografisk statistik vet kommer att minska under den kommande tjugoårsperioden i området där bolaget verkar är ett sådant exempel. Förmågan för uthållig vinsttillväxt hos ett bolag som t ex satsar enbart på tidningspapper i dagens samhälle är kanske inte ett heller optimalt fall.

Sammanfattat är det bolag med enkla vinstfaktorer där det finns både efterfrågan/marknad att faktiskt expandera på och med tillgång till stabila resurser över en överskådlig tid som har de minst riskfyllda möjligheterna till en bibehållen/ökande vinstutveckling utan alltför stora svängningar.

Bostaden som en investering?

I samband med att bostadsköp diskuteras brukar det inte ta särskilt lång tid innan någon i gruppen kommer med en kommentar i stil med, man får se köpet som en investering. Frågan är hur vettigt det egentligen är att se bostadsköpet som en investering? Det gäller speciellt i tider som dessa med lånebubblor. Förmodligen kommer detta från den gamla goda tiden då inflationen var 10 procent per år och nästan alla bostadsköpare hade möjlighet att under en rimlig tid amortera av sitt bostadslån. Men inte ens då är det säkert om bostaden verkligen var en investering, med tanke på att man även hade kostnader för boendet då. Från 80-talet till idag har kanske bostaden stigit med 100-300 procent, men samtidigt har börsutvecklingen under samma tid varit bättre, så det faller kanske även här sett till alternativet.

En investering, är som bekant, något som innebär att det totala utflödet av pengar skall överstiga det totala inflödet av pengar. Om detta ej uppfylls är investeringen att betrakta som misslyckad. Och då är köpet möjligtvis en misslyckad investering, men om man redan på förhand vet att köpet inte kommer generera ett kassaflöde som överstiger insatsen, då bör man inte prata om investering.

Så hur skall man egentligen räkna? Självklart så skall alla kostnader, och därmed kassaflöden, som kan hänföras till investeringsobjektet under hela investeringsperioden inkluderas. En fin, men ofta ordinär villa i en storstadsregion, kan enkelt gå på 6 miljoner kronor idag. Vilket belopp vi väljer i dagens prisläge är förhållandevis ointressant ur detta exempel.



Om vi finansierar investeringen med ett bolån på 85 % av köpeskillingen genererar detta en årlig räntekostnad (justerat för ränteavdraget) som måste påföras investeringen (som man inte får ta dra av vid en försäljning). Skulle vi välja att inte låna upp detta belopp kan man istället ersätta räntekostnaden med en årlig alternativkostnad på ungefär samma nivå, alltså kostnaden för den uteblivna avkastningen som man istället skulle, antagligen ganska enkelt, kunna generera på detta belopp någon annanstans.

Utöver räntekostnad tillkommer årliga driftskostnader samt avsättningar för löpande underhåll och renoveringar som man garanterat måste göra för att bara upprätthålla det inledande värdet på fastigheten, vill man lyxa till det och inreda rejält skulle denna post kunna vara betydligt högre.

För att kunna realisera vinsten måste vi även ta courtaget i beaktande, här i form av ett mäklararvode som bör ligga någonstans runt 1,5 procent av köpeskillingen, som jag här räknar med måste vara samma som break-even för initial köpeskilling plus räntekostnader, drift, underhåll och renoveringar.

Grovt förenklat skulle kalkylen kunna se ut något i stil med nedanstående

Köpeskilling 6 000 000,00 kr
Lånekostnad år 1   124 950,00 kr
Lånekostnad år 2   122 867,50 kr
Lånekostnad år 3   120 785,00 kr
Lånekostnad år 4   118 702,50 kr
Lånekostnad år 5   116 620,00 kr
Lånekostnad år 6   114 537,50 kr
Lånekostnad år 7   112 455,00 kr
Lånekostnad år 8   110 372,50 kr
Lånekostnad år 9   108 290,00 kr
Lånekostnad år 10   106 207,50 kr
Driftskostnader under 10 år   600 000,00 kr
Löpande renoveringar/underhåll   200 000,00 kr
Mäklararvode 1,5 %   121 126,86 kr
Total "investeringskostnad" 8 076 914,36 kr
Minsta värdeökning break-even 34,62%

För att ens få tillbaka det man lagt ner på boendet, i nominella termer och utan fullt beaktande av alternativen, så krävs en värdeökning på nästan 35 procent. Först överskjutande del på detta belopp är vinst. Dessutom skall vi komma ihåg att summorna över 6 000 000 kr plus mäklararvode ses rent skattemässigt som vinst, vilket innebär cirka 20 procent skatt. Möjligen kan vi dra av för renoveringar de senaste fem åren. Det innebär att vinstkalkylen blir ännu sämre.

Sammanfattningsvis bör man undvika att prata om sitt boende som en investering. Det är snarare konsumtion det handlar om. Omvänt skulle man så klart kunna hävda att räntor, drift, underhåll och renoveringar istället är kostnader man hade fått lägga som andra former av boende, t ex hyra, om man inte bott i en egen ägd fastighet.

Men detta inlägg handlar enbart om ifall det är rätt att kalla boendet för en investering, och med ovanstående resonemang, att alla kostnader för investeringen skall påföras basen i underlaget för vinstberäkning. Så är alltså boende en mycket tveksam/dålig investering idag.

En fastighetsinvestering är snarare när man köper något som man på något sätt kan hyra ut (eller motsvarande) och därmed generera ett överskott dels på de löpande kostnaderna och dels där resterande överskott täcker alternativkostnaden på grundinvesteringen och eventuella räntor och fortfarande genererar ett överskott som i alla fall är i nivå med en normal utdelning på t ex en aktie eller ett räntesparande.

Kommande köp i Citigroup och AIG

Som nämnts i tidigare inlägg har jag för avsikt att öka innehaven inom den finansiella sektorn, och inför kommande vecka planerar jag att köpa båda Citigroup och AIG. Detta är företag som drabbades hårt under finanskrisen och sedan dess är under återhämtning. Jag tror att detta är bolag som, i alla fall delvis, kommer att hitta tillbaka till sina tidigare vinstförmåga och förhoppningsvis även komma igång med sina utdelningar.

Jag måste erkänna att jag tagit en genväg den här gången och tittat på några av de innehav inom finansiella sektorn som till exempel Skagen Fonder har. De äger bland annat aktier i Citigroup och AIG, vilket är något som jag ser som en kvalitetsstämpel i sig. Däremot finns det en hel del andra innehav som Skagen Fonder har som jag är väldigt ointresserad av, till exempel alla investeringar i energisektorn.

En snabbtitt på AIG. Kursutvecklingen är under stark återhämtning sedan 2008. Vi skall ha i minnet att innan finanskrisen stod kursen i över 300, så även om aktien stigit kraftigt så har den en lång resa tillbaka till tidigare kursnivåer, om de ens kommer att komma dit inom en överskådlig framtid. Finansiella aktier brukar även ryckas med i de allmänna svängningarna, så det kan mycket väl komma ordentliga bakslag, som t ex 2011. Därför får man vara beredd på att kunna öka ännu mer om det blir tillfälle, alternativt att sälja av innehavet om kursen fortsätter upp under en längre tid och därefter faller under de långsiktiga medelvärdena.

Källa: FT.com

Även Citigroup hade kursnivåer över 200 innan finanskrisen, om det är dit vi skall igen återstår att se. Faktum kvarstår dock att både Citigroup och AIG är under stark återhämtning för närvarande. Jag räknar dock med att det kan komma baksmällor i båda aktierna och beroende på vad dessa beror på och hur kraftiga de blir får man antagligen göra sig beredd på att det blir tillfällen att öka i aktierna.

Källa: FT.com

De första köpen under kommande vecka, om inget extraordinärt händer, kommer att ske med dels ordinarie portföljkapital samt en insättning från månadssparanden, då jag nu beslutat att börja tillföra mer kapital in i portföljen.

10 augusti 2013

OMX30 - 2013-V32 +13,3 %

Börsen fortsätter att ticka upp, den här veckan har vi tangerat taket som sammanbinder nuvarande nivå med senaste toppen. De tolv procenten som börsen föll lagom till slutet på första halvåret är nu helt återhämtat. Det vägskäl vi nu står vid innebär att vi antingen kommer att bryta igenom (för varje försök så ökar chansen) uppåt, i så fall ökar dessutom sannolikheten att vi kommer hålla oss kvar över detta tak som då istället bildar ett golv. Eller så är det dags att åka neråt en bit igen.


Tio procent är ingen jätteuppgång, så att börsen kan fortsätta upp från dessa nivåer är i nuläget lika troligt som att vi kommer att närma oss noll igen. Osvuret är som vanligt bäst.

06 augusti 2013

Principer - del 4 - Gör din egen analys

Oavsett vad andra säger, vänner, kollegor, analytiker, "experter", journalister, VD:ar, CFO:er eller bloggare, så är ansvaret, risken och avkastningen din. Eftersom avkastning kan vara både positiv och negativ men tacksamhet vanligtvis bara är av positiv karaktär, så är det bättre att basera sina egna beslut på sina egna bedömningar.



Att tacka någon för ett gott råd går bra, men att skylla förluster på någon annan eller än mindre få tillbaka eventuellt förlorade pengar går så klart inte. Därför är det alltid bäst att ta sina egna beslut baserat på egna resonemang. Att ta in information, råd och synpunkter från andra är något helt annat.

Att själv analysera sitt underlag innebär att man får en chans att säkerställa att man är införstådd med vad det är man planerar att köpa. Under en genomgång är det alltid bäst att ha en kritisk utgångspunkt och bli positivt överraskad.

Tyvärr spelar de psykologiska faktorerna ofta in har man väl bestämt sig för att något är bra, så vill man gärna styrka just detta genom att plocka så fram mycket som stöder den här uppfattningen. Ju bättre man är på att motstå denna frestelse desto större chans har man att bli mer nyanserad i sina bedömningar och öka sin motståndskraft när det gäller köp av aktier som bara inte kan bli billigare eller som bara måste öka i värde snabbt.

05 augusti 2013

Principer - del 3 - Köp bara aktier med långsiktig vinstförmåga

Alla bolag är inte uthålliga, så är det. Kan man säkert veta på förhand vilka bolag detta avser? Nej, det kan man, tyvärr, inte. Däremot finns det enkla grundprinciper som är bra att tillämpa. En fråga att fundera över inför ett aktieinköp är dels om bolaget kommer att kunna, åtminstone, behålla sin nuvarande vinstförmåga i takt med tillhörande inflation. Detta gäller främst för större bolag där det kanske inte är så troligt att det kommer bli någon enorm tillväxt vare sig i omsättning eller vinst. Då är det viktigt att känna sig trygg med att vinsten kommer att kunna genereras på samma nivå under en rimlig tid, annars är det inte säkert att den aktuella utdelningen kommer att kunna bibehållas. Sedan bör kanske ett sådan köp göras efter till exempel ett allmänt börsfall eller en ordentlig rekyl (men det är en annan sak).

En rejäl utdelning i väldigt mogna företag är kanske en av de viktigaste aspekterna om man bedömer att omsättnings- och vinsttillväxt är begränsade. Om bolaget istället bedöms vara ett tillväxtbolag, om än ett utvecklat sådant och inte ett på någon mindre lista, är det intressant att resonera kring huruvida bolagets möjligheter är för att fortsätta öka vinsten.

Det här är som det blir enklare om företaget sysslar med något som är relativt enkelt att förstå. De bästa tillväxtbolagen att köpa, tycker jag, är sådana som visar en lugn och linjär vinstutvecklingskurva. Sådana bolag som dessutom inte är alltför känsliga för konjunkturen har goda chanser att få en bra kurstillväxt samtidigt som kursen inte blir alltför slagig till följd av mindre trevlig fundamentala besked i rapporterna.




Här kan man titta på historiken och se hur företaget och aktien utvecklats under olika perioder. Även om de flesta företag följer index i stort, så finns det stora skillnader många bolag emellan. Historiken får dock aldrig bli avgörande eftersom det är bedömningen av den framtida utvecklingen som måste styra, och då blir verksamhetens utveckling viktigare. Men god historik är sällan ett minus (annat än möjligtvis att kursen kanske sprungit iväg mer än man som köpare önskat).

Utöver bedömningen av det enskilda bolag är även branschen som bolaget verkar i avgörande. Jag gör vad jag kan för att hålla mig borta från energi- och råvaruaktier. Det finns säkert stora kursvinster att hämta hem här, tyvärr också möjligheten till stora misslyckanden.

Många bolag som är helt eller delvis skuldfria och sysslar med något som hela tiden kan återskapas eller ersättas med alternativa råvaror har redan vid en första bedömning en fördel. Ett bolag som t ex försöker hitta nya råvaror genom att investera en allt större del av vinsten i prospektering eller via lån kommer i slutändan att ha noll i vinst och stora skulder samtidigt som det inte finns något kvar att leverera. Många energi- och råvarubolag kan säkert hitta alternativ och är man riktigt insatt i den här branschen kan man säkert göra bra affärer både på kort och lång sikt.

Jag ser mig dock inte som en av dessa, därför håller jag mig utanför dessa branscher.

04 augusti 2013

Köper Panera Bread

Har under veckan köpt aktier i Panera Bread. En av konkurrenterna till McDonalds faktiskt, det är en mycket mindre aktör, med en omsättning på lite drygt 2 miljarder dollar senaste året. Deras koncept är att tillhandahålla snabbmat och fika i en betydligt mer nyttigare profilering än den McDonalds använder sig av. Bolaget har ökat omsättningen senaste halvåret med tolv procent jämfört med föregående år och har nyligen haft en rekyl på grund av/tack vare en rapportbesvikelse där marknaden hade förväntat sig mer. Detta blev därför ett bra läge att plocka upp aktien.



Företaget är skuldfritt och har ökat vinsten ganska linjärt de senaste åren, och min förhoppning är så klart att de fortsätter göra detta. För närvarande har företaget drygt 1 700 butiker, eller bakeries, där cirka hälften är franchise och hälften är egenägda butiker. Under senaste kvartalet har 35 nya butiker öppnats, netto.

Källa. FT.com
Detta bolag för stå för en betydligt högre risk i portföljen där värderingen är en bit över tjugo gånger vinsten och bolaget har för närvarande inga utdelningar. Däremot har det ett återköpsprogram av egna aktier.

Senaste kvartalsrapporten finns att läsa här http://www.panerabread.com/pdf/er-20130723.pdf

03 augusti 2013

Köper Metso

Passade under tisdagen på att plocka upp Metso med anledning av den senaste tidens ganska kraftiga nedgång i aktien. Senaste rapporten levde inte riktigt upp till förväntningarna, vilket innebar ett tapp på nästan 8 procent. Samtidigt har Gardells Cevian Capital kommit med ytterligare ett flaggningsmeddelade som meddelar att de nu kontrollerar strax över 10 procent av bolaget vilket är, tror jag, ungefär lika mycket som finska staten.



Metso värderas återigen ganska lågt, till runt 10 gånger årets förväntade vinst och ytterligare lite mindre till de kommande årets vinster. Det i sig är bra, även om en allt för låg värdering kan indikera att förtroendet kanske är lite väl lågt kring huruvida framtida vinster kommer att levereras eller ej. Under förutsättning att det inte blir allt för dramatiska förändringar i företagets kassasituation så lockar om inte annat den nu rejält höga direktavkastningen. Prognosen för de kommande åren ligger på runt 7 procent för de kommande åren, vilket i alla fall jag tycker känns ordentligt.



Även om försäljningen minskade marginellt under första halvåret jämfört med samma period förra året så är orderingången för detta halvår större än förra året. Även kassaflödet var negativt, men bara hälften så negativt som under samma period som förra året. Sedan har vi den kommande demerger:n, eller uppdelningen av vissa delar i bolaget som förhoppningvis skall leda till något positivt för aktieägarna.

Om aktien skulle fortsätta kraftigt ner kan jag tänka mig att dubbla i innehavet. Men då skall vi kanske det mot 20 € per aktie eller mindre.

02 augusti 2013

Säljer Getinge

Passade under tisdagen på att sälja Getinge. Inte för att jag tror på någon större nedgång, utan för att jag utnyttjade tillfälligheten att realisera en vinst på 22 procent på bara 6 månader. Värderingen är nu i högsta laget historiskt sett och den senaste tiden har aktien haft en riktigt bra resa uppåt efter senaste rapporten.


Det mest talar för att jag kommer att köpa tillbaka Getinge, precis som jag gjorde med Starbucks, inom kort. Jag kommer dock låta några dagar eller någon vecka passera för att se vad som händer innan jag gör ett nytt försök.

01 augusti 2013

OMX30 - 2013-V31 +12,0 %

OMX30 är i skrivande stund upp cirka 12 procent sedan starten på året. Det är ganska bra på sju månader och innebär att vi linjärt sett borde hamna någonstans kring 20 procent innan året är slut. Även om sådana gissningar är meningslösa så räcker det med att i nuläget konstatera att det inte är ett optimalt köpläge, inte på kort sikt i alla fall, och då kan man lika gärna vänta med att köpa till på lång sikt också, såvida man inte hittar riktigt säkra fall.

Även om vi är upp drygt tio procent sedan årets start vi vi mest konsoliderat mellan 1100 och 1200 de senaste månaderna, och detta slutar som alltid med ett utbrott i ena riktningen när konsolideringen pågått tillräckligt länge. För varje ny gång vi närmar oss ett tak eller en botten ökar risken för att vi faktiskt tar oss igenom den.

Just nu är vi mer nära ett tak än en botten och med tanke på den kraftiga uppgången den senaste två-årsperioden skulle en liten sättning faktiskt vara bra. Dock önsketänkande från min sida, som vanligt... ;)