28 februari 2014

Insiderhandel på tapeten

Insiderhandel förknippas inte sällan med oegentligheter där olika aktörer agerat antingen oetiskt eller rent av olagligt med hjälp av insiderklassad information. Den andra sidan handlar om att dra slutsatser kring hur insiders agerar. Inte sällan brukar vi matas med information om hur insynspersoner sålt eller köpt stora poster i bolagen där insynen finns.

Baserat på rapporterade handlingar som utförts av insynspersoner är många, ofta media, snabba på att rapportera till allmänheten. Det finns till och med fonder vars affärsidé är att följa hur insiders agerar. Nu senast dök kommentaren upp på Nordnet Live (efter att ha skummat presentationerna på Youtube) där det påpekades att många insiders storsålt under en period - vilket då skulle anses vara något slags indikation på att vi kan ha en förestående börsnedgång framför oss.

Oavsett vad som framkommer kring den här typen av spekulationer skall vi ha i minnet att insiders, liksom outsiders, som grupp har rätt ungefär varannan gång. De andra gångerna har de, som alla andra, fel. Det innebär att det är meningslöst att dra slutsatser kring att "många insiders säljer". Det enda vi vet är att hälften av dem kommer att ha rätt, och hälften kommer att ha fel.

Slutligen skall vi också ha i minnet att det kan finnas tusen anledningar till varför man som insider väljer att sälja sina poster, som är 100 % oberoende av utvecklingen i företaget.

23 februari 2014

Innehaven i svenska aktiefonder

De flesta fonder är tyvärr ganska restriktiva med att redovisa vilka aktiviteter som sker i deras fonder och framför allt exakt vad portföljen består av. Undantagen är till exempel Skagen Fonder och Didner och Gerge. Varför det är så här kan man så klart spekulera i. Egentligen har jag svårt att se varför man inte är öppen med vilka innehav man har i detalj och vilka aktiviteter man gör?

Att argumentera för att enkel, öppen och tydlig redovisning skulle innebära att man förlorar kunder eftersom de istället för att köpa fonden kopierar aktiviteterna själva är bara trams. Antalet aktörer som gör detta, som t ex den här bloggen i vissa avseenden, är så försvinnande liten att kostnaden för detta i form av uteblivna intäkter är så försumbar i förhållande till vinsten i form av trovärdighet och marknadsföring som detta ger.

Det tråkiga i detta är att många sparare ändå väljer att köpa fonder där de inte kan se i detalj vad den består av. En Sverigefond med småbolag kan se ut på många olika sätt. Ofta brukar man säga att man inte skall köpa bolag där man inte vet vad de sysslar med - vilket är helt rimligt. Men varför skall man då köpa fonder som man inte vet vad de sysslar med? Skulle du köpa ett bolag som endast redovisade sina tio största och/eller senaste affärer? Övriga affärsområden och aktiviteter håller vi gärna för oss själva?

För oss som vill se vad som ligger i de svenska fondbolagens portföljer kan ändå göra detta, på kvartalsbasis med viss eftersläpning via Finansinspektionen. På adressen http://www.fi.se/Register/Fondinnehav/?fondmode=3 finns en rejäl datafil som kan analyseras via Excel för att på ganska detaljerad nivå se vad som finns i de svenska fonderna.


14 februari 2014

Ökar i AIG och köper tillbaka Mastercard

Tre tjugofjärdedelar av handelsåret 2014 är snart till sin ända. Jag har planenligt ökat aktieandelen i portföljen. Under veckan har det blivit återköp av Mastercard. Jag kunde inte motstå senaste dippen på nästan tio procent. Jag har därför köpt på mig rejält och aktien är nu bland de största innehaven, även om det inte är riktigt så stort som bland annat PM och Starbucks.

Jag har en förhoppning om att Mastercard fortfarande har mycket att ge, och det är jag inte ensam om att tycka. Det har under kvällen också blivit en ökning i AIG, de kom med en ganska bra rapport igår vilket i sig är positivt. Samtidigt tappar aktien några procent under kvällen vilket ger ett ännu bättre ingångsläge. Aktien har en bra trend, men har samtidigt stått ganska still de senaste tre kvartalen. Om den goda utvecklingen fortsätter och inget oväntat händer finns det alltså goda chanser till ett rejält utbrott i rätt riktning.

Trots den lilla rekylen vi hade i början av februari verkar det vara helt bortglömt just nu. Det är bara att njuta så länge det varar.

08 februari 2014

Bokslutskommuniké från Connecta

Connecta lämnade under veckan sin bokslutskommuniké för 2013. Rapporten bekräftade det som branschen redan visste, men som marknaden överdrivit. Att marginalerna inte är vad de brukade vara inom it-branschen.

I och med rapporten tog aktien ett glädjeskutt på knappt tio procent, trots detta befinner vi oss rent kursmässigt på nivåer kring 2008-2009. Så hur står det till med värderingen trots den historiskt ganska låga kursen?



Connecta har ändå visat vinst tio år i rad, vilket i sig skall anses vara en bedrift för ett it-bolag. Sedan två år tillbaka har bolaget haft problem som kunnat staplas på hög. Det har också reflekterats i vinsten. Det som ändå gör bilden lite ljusare är att det som räddar vinsten överhuvudtaget 2013 är det sista kvartalet. Det innebär, trots allt, att det finns hopp om att strategiomställningen är på väg.

Till dagens kurs, på drygt 35 kronor värderas bolaget till 26 gånger vinsten för 2013. Det är rekordhögt jämfört med snittvärderingen som legat runt 12 gånger vinsten sedan 2004.

Snittvinsten per aktie (aktuell aktiestock) sedan 2003 ligger på 3,68 kr. Till dagens kurs ger det en snittvärdering på 9,6 gånger en genomsnittlig vinst.

Just nu talas det mycket i it-branschen om att raterna inte ökat, samtidigt som lönerna ökat. Som lök på laxen pratas det också (särskilt i Computer Sweden) om att det är hyrtjänster som är framtiden och hur företagen hellre betalar en fast (och gärna liten) månadsavgift än hellre köper in dyra konsulter. Sedan har vi hotet från lågkostnadsländerna med delivery centers i Indien och Pakistan.

Min erfarenhet är en annan. Företag är beredda att betala riktigt bra för duktig och mänsklig kompetens på plats. Men det förutsätter så klart att man har något att leverera. Inte ofta bygger detta på att det man offererar erbjuds i någon form av lösning, inte bara att man erbjuder sig själv som allmänt duktig inom något område (även om det så klart kan fungera bra också om området är det rätta och säljarna är duktiga).

Nog om det. Dit jag vill komma är huruvida Connecta kommer att att ta sig tillbaka på vinstnivåer som i alla fall är i närheten av 5-6 kr/aktie? En sådan vinstutveckling ligger antagligen inte runt hörnet, men om vi i alla fall gör ett antagande om 4 kr/aktie inom 2-3 år innebär det en värdering på åtta gånger vinsten till aktuell kurs, vilket så klart är väldigt lågt om de samtidigt kan erbjuda en utdelning på i princip hela vinsten.

En utdelning på 4 kr/aktie skulle innebära en utdelning på nästan 12 % till aktuell kurs. Det är så klart inte rimligt. Däremot är det rimligt med en direktavkastning på 5 %. Med fyra kronor i utdelning innebär det en kurs på 80 kr. Det tror jag inte är helt omöjligt, givet att det inte blir nya bakslag, då lär det dröja ett bra tag till innan kursen börjar stiga.

För 2013 kommer utdelningen att sluta på cirka 2 % av aktuell kurs. Det gör tyvärr att jag inte längre ser Connecta som en utdelningsaktie i min portfölj.

01 februari 2014

4 typer av investeringscase

Ett aktieköp skall övertid returnera en mängd pengar som överstiger de pengar man betalar för aktieposterna vid köptillfället. För att detta skall resultera i ett överskott måste man komma fram till att priset är så pass lågt att det finns utrymme för en kursstegring och/eller en ordentlig utdelning.

När jag letar efter lämpliga investeringsobjekt gillar jag att dela in objekten i fyra kategorier.

  1. Börsfall. Det enklaste investeringstillfället är när det varit allmänna börsras och index står lågt. Då är det i första hand cykliska bolag som jag vill köpa om det finns likvider tillgängliga. Bra exempel på sådana tillfällen var hösten 2011, hösten 2008 och sommaren 2003 som senast. Sedan jag startade med detta, d v s sommaren 2012 har vi ännu inte haft något sådant läge. Därför äger jag väldigt få aktier som är typiskt cykliska aktier som man kan förvänta sig skall rasa ordentligt vid ett börsfall.
  2. Låg värdering av normalvinst. Om bolaget för närvarande värderas lågt i förhållande till vad som kan antas vara en normal vinst för bolaget vid normala förhållanden ingår bolaget i den här kategorin. Ofta handlar det om bolag som på grund av något skäl fått problem med intjänandeförmågan men där bedömningen är att de skall hitta tillbaka till minst sin normala intjäningsförmåga. En låg värdering i sig räcker inte, det måste finns bra argument för att bolaget skall hitta tillbaka också. 
  3. Tillväxt. Häri sorteras bolag som bedöms ha bra förutsättningar för att kunna generera tydlig vinsttillväxt under de kommande åren, vanligtvis via expansion och en bevisad affärsmodell.
  4. Utdelning. Här av vi vanligen de allra mest stabila och tråkiga bolagen. Det är i första hand en stabil och hög utdelning, minst tre procent, men helst över fyra procent till aktuell inköpskurs som det skall vara för att platsa här. Det är ofta här man hamnar när börsen står högt generellt.
Naturligtvis finns det bolag som platsar i flera av kategorierna samtidigt, och vid sådana tillfällen är det inte mycket att tveka på. Tyvärr växer inte sådana investeringsobjekt på träd, och jag är alldeles för defensiv för att våga allokera en alltför stor del av portföljen till alltför få objekt, oavsett hur bra något verkar.

Tar vi en titt på nuvarande innehav ser vi, väldigt grovt indelat, hur innehållet i min portfölj fördelar sig.

Aktie Tillväxt Låg P/E Utdelning Börsfall
ABB 1
AIG 1
Apple 1
BankNordik 1
Betsson 1
Citigroup 1
Colgate-Palmolive 1
Coloplast 1
Connecta 1
Diageo 1
Elekta 1
Getinge 1
Gjensidige Forsikring 1
Google 1
Handelsbanken 1
Hexagon 1
McDonalds 1
Michael Kors 1
Oaktree 1
Panera Bread 1
Philip Morris 1
Prospect Capital 1
Protector Forsikring 1
Ratos 1
SAP 1
Starbucks 1
Storebrand 1
Swedbank 1
Visa 1
Totalt 13 6 10 0

Inga köp har gjorts i stabila bolag baserat på allmänna ras, därmed inte sagt att bolagen jag har inte kan dras med i ett allmänt fall (det är något helt annat). Det är ganska jämt fördelat mellan högutdelare och hög tillväxt medan det är färre bolag som jag baserat på det faktum att det är just lågt värderade i förhållande till en normal intjäningsförmåga.

Jag har inga särskilda regler för huruvida jag skall vara allokerad mot tillväxt eller utdelning, utan det är mer de förutsättningar som råder vi varje investeringstillfälle som får avgöra. Generellt känner jag mig ganska bekväm med att ha en bra blandning av tillväxt och utdelning för tillfället.

Finns det fler bra kategorier att dela in i ur avkastningssynpunkt (förutom de vanliga såsom bransch, geografi och storlek)?