27 april 2014

Test av Graham-värdering på Large Cap

Som en uppföljare till gårdagens inlägg om värdering och bedömning av aktier enligt Grahams kriterier för defensiva placeringar har jag roat mig med att utvärdera och värdera några av bolagen på svenska Large Cap.

Jag har jobbat alfabetiskt och valt ut den sex första bolagen på Large Cap.

Av dessa bolag, vilka utgörs av:

Bolag/aktie
AarhusKarlshamn
ABB
Alfa Laval
Assa Abloy
AstraZeneca
Atlas Copco

Så råder det inget tvivel om att värderingarna är höga. Även om bolagen uppfyller merparten av de övriga kriterierna, utom möjligtvis inom den finansiella styrkan som det är lite si och så med i vissa av fallen. Skulle jag välja mellan att köpa eller öka i något av dessa innehav skulle jag välja Atlas Copco. Det beror främst på att det är detta bolag som har bäst värdering i förhållande till antagen tillväxt de kommande åren.

Jag har i exemplet här ovan valt att räkna med en årlig vinsttillväxt på sju procent i fallet med Atlas Copco, det är detta antagande som gör att att aktien får en undervärdering på nästan 30 % till rådande kurs.

Frågan är dock om den tillväxten är uthållig även i det lite längre perspektivet, dessutom är Atlas Copco ett väldigt cykliskt bolag, så förhållandena för att kliva in just nu är kanske inte de bästa. Jag hoppas kunna hinna med fler bolag på Large Cap inom kort för att få fram en värderingslista med de bolag som jag är intresserad av på Large Cap.

Bortsett från de höga värderingarna som råder på listan just nu, så har jag för avsikt att öka min exponering mot just svenska innehav.

26 april 2014

Grahams investeringskriterier - express

Graham har sju investeringskriterier som ingående beskrivs i The Intelligent Investor. Många inlägg har redan skrivits om dessa, även på svenska, av t ex Aktiefokus och Lundaluppen. Jag kommer därför inte att göra någon längre utläggning av kriterierna utan hänvisar istället till dessa redan mycket välskrivna inlägg. Istället nöjer jag mig med att kort sammanfatta dem i det här inlägget.

1) Storlek
2) Finansiell styrka
3) Intjäningsstabilitet
4) Utdelningshistorik
5) Vinsttillväxt
6) Vinstmultipel
7) Pris för eget kapital

1. Storlek

Börsvärde +12 miljarder kronor ELLER omsättning +3 miljarder kronor.

Justerat för inflation innebär detta att bolaget skall omsätta minst 3 miljarder kronor, eller ha ett börsvärde på 12 miljarder kronor. Jag ser ingen anledning till att ha detta som en exakt gräns, utan mer som ett riktvärde.

Större bolag har generellt större chanser att klara sig bra i dåliga tider, risken för konkurs är betydligt mindre och ofta går stabilitet hand i hand med storlek. Större bolag är också generellt bättre bevakade, därför minskar risken för fel prissättning. Många hävdar att det är enklare att hitta kursvinnare bland de riktigt små bolagen, eftersom de är sämre genomlysta, och därför skulle vara enklare att köpa innan de blir korrekt (och högre) värderade.

Teoretiskt är detta säkert sant, men i praktiken är det en betydligt mer uthållig och säkrare strategi att arbeta med större bolag. Trots enorm storlek kan de som bekant vara kraftigt över- eller undervärderade (tänk t ex Apple för några år sedan). Därmed är chanserna till god avkastning minst lika bra hos större bolag.

2. Finansiell styrka


Omsättningstillgångar > 2 x kortfristiga skulder
OCH
Rörelsekapital > långfristiga skulder

Rörelsekapital = omsättningstillgångar - kortfristiga skulder

Gäller i första hand för industriella företag, för banker och fastighetsbolag får man använda något annat. Lundaluppen har i ett av sina inlägg använt kravet soliditet > 40 % och räntetäckningsgrad => 3 för fastighetsbolag. För banker skriver Lundaluppen om en primärkapitalrelation på 10 % eller mer i enlighet med Basel II.

3. Intjäningsstabilitet

Vinst efter skatt de senaste 10 åren

Inte så mycket att orda om, tio raka vinstår säger likt en bild mer än tusen ord. Det sorterar ut många bolag med automatik.

I fallet med fastighets- och/eller investmentbolag blir detta ett trubbigt mått. Lundaluppen har, igen, ett bra alternativt kriterium att använda istället. Kassaflödet skall ha varit positivt de senaste tio åren.

4. Utdelningshistorik

Utdelningar varje år de senaste 20 åren (10 åren)

Ett bolag som har bra utdelningshistorik har bevisligen genererat vinst i form av riktiga pengar som kan delas ut. Även om utdelningar tillfälligt kan vara lånefinansierade måste ett bolag med bra utdelningshistorik i längden generera kassaflöden. Tjugo år är en lång tid och ett jag, liksom flera, kan tänka mig att anse kravet som uppfyllt om historiken sträcker sig tio år tillbaka i tiden.

5. Vinsttillväxt

Ökat vinsten med minst 33 % efter skatt senaste tio åren, per aktie

Jämförelsen skall göras baserat på normal intjäningsförmåga, d v s man skall rensa för extraordinära intäkter och kostnader. Detta kriterium indikerar att bolaget inte har krympande vinst över ett längre tidsperspektiv.

Ett resonemang kring om detta är uthålligt för evigt skulle vara intressant. Alla bolag, i synnerhet större bolag, bör stagnera någon gång. Frågan man skall ställa sig är då om det är dags att sälja eller ifall man nöjer sig med mycket hög årlig utdelning i förhållande till priset man betalade när man ursprungligen köpte aktien.

6. Vinstmultipel

P/E < 15 (E = 3-årsmedelvärde)
ELLER
P/E (3-årsmedelvärde) < (8,5 + 2 x tillväxttakt i % de kommande 7-10 åren)

Jag föredrar att använda det senare kravet, d v s P/E i förhållande till antagandet om framtida bedömd tillväxt. Detta gäller särskilt i tider som dessa, d v s där vi har ganska höga värderingar på många av kvalitetsbolagen.

Precis som Lundaluppen beskriver ingående så är det viktigt att man inte gör ett antagande om framtida tillväxt på ett sådant sätt att man anpassar tillväxten till rådande P/E. Det finns med andra ord all anledning till att göra mycket försiktiga antaganden om den framtida tillväxten.

7. Pris för eget kapital

Pris/EK < 1,5

Detta är ett kriterium som anses ha låg eller ingen bäring idag. När dessa kriterier definierades var det betydligt enklare att manipulera resultat genom periodiseringar och andra metoder för att påverka ett resultat. Idag är det många som anser att kriteriet inte är relevant, i alla fall inte ur den aspekten.

Då jag helt köper resonemanget kring detta väljer även jag att bortse från detta kriterium.

13 april 2014

10 % av portföljen i Smallcap?

Det sägs att det är när man börjar bli kreativ som det är dags att istället börja ta det lugnt, och hålla sig borta från nya upptåg inom placeringar? En idé som jag gått och filat på ganska länge är att skapa en separat portfölj med cirka 10 % av det totala kapitalet.

I denna portfölj skulle jag ha cirka 10-20 innehav i enbart småbolag, riktigt små bolag. Idén är egentligen inte min, utan det är något som jag snappat upp för längesedan då jag var en flitig läsare av Börsveckan.

Tanken är kittlande, men egentligen är det helt vansinnig, så det mest troliga är att den här idén stannar på ritbordet. Eventuellt kommer jag att skapa en fiktiv portfölj, problemet med dem är att de är betydligt lättare att glömma bort. Det ger heller inte samma genuina engagemang som när det handlar om riktiga pengar.

Min generella erfarenhet är tyvärr att småbolag är något som man i allmänhet skall hålla sig borta från. Förr eller senare lockas man att köpa på sig i det där nystartade bolaget vars affärsidé inte kunde gå fel. Ändå slutar det med att det där som inte kunde hända händer.

Nix. Jag förblir nog förespråkare av att syssla med lönsamma och stabila bolag. Någon som har några bra argument för att småsparare skall syssla med småbolag?

05 april 2014

Säljer Michael Kors

Det är nu på mycket kort tid som volatiliteten tilltagit rejält i Michael Kors, och inte så mycket har hänt i utvecklingen på senaste tiden. Jag väljer därför att ta hem vinsten vilket generellt sett aldrig är fel. Vi är på väg in i den perioden på året då det historiskt svänger som mest, inte sällan söderut. Med tanke på att MK är en utdelningsfri aktie känns det rimligt att flytta slantarna till säkrare hamnar.

Nu har problemet med att hitta alternativ blivit ännu större, men jag lär återkomma i frågan.

02 april 2014

Säljer Apple och Panera Bread

Har under kvällen stängt mina positioner i Apple och Panera Bread. Affärerna stannar på några få procents avkastning, men syftet är att minska risken i bolag som jag inte längre riktigt tycker har samma möjligheter.

I fallet med Panera Bread kom det en rapport för några dagar sedan som inte föll varken marknaden eller mig i smaken. Har därför funderat en del och kommit fram till att risken just nu är större än den möjliga avkastningen. Panera kommer säkert långsiktigt att utvecklas väl, men aktien har stått stilla ett tag, värderingen är förhållandevis hög och estimaten är inte riktigt lika övertygande längre. Eftersom bolaget i nuläget inte har några utdelningar känns det som att det är bättre att ta det säkra före det osäkra.

I fallet med Apple har vi också en ganska spridd bild. Vinstprognoserna står i princip stilla, mätt per aktie ser det lite bättre ut. Kursstegringen kan eventuellt komma från återköp de kommande åren. Tyvärr tror jag de bästa åren är över för Apple, i alla fall ur aktiesynpunkt. Att bolaget skall överträffa sig själva med något i stil med något helt nytt i nivå med iPhone eller iPad ser jag som ganska otroligt den närmsta tiden.

Förutom återköpen, är det möjligen den tilltagande utdelningen som kan locka och få kursen att dra iväg norrut. Låg värdering i all ära, men just nu finns det förhoppningsvis mer intressanta case.

Jag är därför nöjd med de futtiga procenten och står nu inför den svåra uppgiften att hitta alternativ avkastning. Någon som har några bra argument för att Apple kommer stiga med 50-100 % inklusive utdelningar på t ex en femårsperiod?