07 september 2014

Jag lever som en student

Det är snart nio år sedan jag lämnade studentlivet. Sedan dess har jag haft noggrann kontroll över både intäkter och kostnader. Tittar man på den genomsnittliga kostnaden för boende och drift ligger den en bit under 8 000 kr per månad. Det innebär att jag med 5 000 kronors överdrag per år lever som en student med fullt studielån och bidrag. Enligt CSN får man 90 040 kr för 40 veckors heltidsstudier för närvarande.

I kostnaderna för boende och drift ingår bara nödvändiga poster, utom möjligen uteluncher på jobbet, så visst har jag spenderat mer än vad som ryms inom dessa belopp totalt sett. Det känns dock bra att veta att jag inte slösat bort pengar på skit genom åren utan faktiskt kunnat spara dem för framtida avkastning/användning samt haft ett överskott att spendera på betydligt mer intressanta saker än bara boende och drift.

Detta väcker en del filosofiska frågor, som t ex om jag borde unnat mig ett större och ännu centralare boende (= högre lån) eller skaffat mig en flådig bil och brummat omkring i fast jag når allt med 5-10 minuters promenad som jag behöver i mitt dagliga liv? Som tidigare konstaterats är det så mycket härligare att veta att man skulle kunna om man ville, men samtidigt har motståndskraften att låta bli.

Är jag snål? Nej, ekonomisk. Att ha låga fasta kostnader skapar en oerhörd frihet för att kunna göra vad man vill (utöver att bara spara och placera) varje månad.

Större boende och materiella saker är för mig bara tidstjuvar så som mitt liv ser ut för närvarande. Jag prioriterar hellre frihet, upplevelser och möjligheten att fokusera på att lära sig nya saker (som ofta innebär mindre kostnader och i vissa fall att man blir mer attraktiv i sitt arbete).