27 december 2015

Strategiskt sparande - del 5

Jag fortsätter med genomgången av ett strategiskt sparande, som du säkert noterat är tipsen inte på nivån av kärnfysiologiska resonemang, utan det mesta handlar om sunt förnuft. Det svåraste är inte att förstå själva aktiviteterna utan att faktiskt genomföra dem - vilket jag skall återkomma till lite senare i den här följetongen.

När vi inte arbetar med att dra in pengar lägger vi gärna tid på att göra av med pengar istället. Vi har tidigare diskuterat de ekonomiska möjligheterna som uppstår när man väntar med att skaffa större boende. En minst lika viktig komponent är att se över vad övriga, mindre nödvändiga, fritidsintressen kostar. I kategorin fritidsintressen kan vi även lägga alla andra nöjesaktiviteter. Det här är lite av den kategorin som går in under den posten i budgeten som är ej nödvändigt eller lyx som en del skulle kalla det. Exemplen kan vara alltifrån det där maxade kabel-TV-abonnemanget (att se på tv kan i allra högsta grad definieras som ett nöje som är allt annat än en rättighet) till mer avancerade (och kostsamma saker/aktiviteter) som att resa jorden runt eller syssla med en materialintensiv hobby som golf, dykning, ridning, fallskärmshoppning eller vad det nu kan vara.

Att försaka sin fritid med hänvisning till att det är dyrt är inget jag skulle definiera som strategiskt sparande. Livet består av betydligt mer än att stapla pengar på hög - men ungefär här någonstans börjar det bli knepigt. Det är framförallt två faktorer som jag vill beröra.

Nummer ett är antalet intressen och nöjen.

Nummer två är nivån på intresset i förhållande till insatsen (kostnaden).


Som många andra, betydligt mer livstilsinriktade bloggare, varit inne på så verkar fokus ligga på att göra så mycket som möjligt istället för att faktiskt njuta av det man gör. Försöker man hinna med för många aktiviteter kommer det bara resultera i stress, missnöje och framför allt (onödiga) kostnader. Många verkar ha uppfattningen att man är en dåliga (och gärna misslyckad) människa om man inte sysslar med allt - vilket så klart är en totalt felaktig uppfattning.

Less is more...

Den andra invändningen mot fritidsintressen är nivån som många (tror) sig ligga på och med det den efterföljande anpassningen av utrustningen till den där nivån (och därmed kostnaderna) som man egentligen inte ligger på.

Andra har beskrivit detta som ett sätt att använda utrustningen som ett sätt att kompensera för den nivån man egentligen inte ligger på. Ett tydligt exempel är den gymtränande city-människan som gärna lägger åtskilliga tusenlappar årligen på exklusiva gymkort, personliga tränare, träningskläder och dyra kosttillskott - trots detta är personen bara på gymmet en gång i veckan (i bästa fall) och vet knappt hur man utför de enklaste övningarna korrekt. Den där extravikten runt midjan sitter kvar, och någon muskeldefinition verkar aldrig framstå. Det enda man blir av med är pengar i själva verket.

Ett annat talande exempel på effektiva kostnadsdrivare är nybörjare som försöker kompensera för den obefintliga erfarenheten genom utrustning. Golfspelare som har svårt att slå rakt fem av tio gånger köper utrustning för tiotusentals kronor, eller cyklister som inte ens kört 1000 mil köper cyklar i femtiotusenkronorsklassen. Sorgligt (men ändå lite underhållande för oss som tvingas bevittna detta).

Om man istället säkerställer att man inte är engagerad i mer fritidsaktiviteter än att man faktiskt hinner njuta av det man faktiskt håller på med - och anpassar utrustning och kostnader efter vad man faktiskt får ut av aktiviteten - kommer man att spara åtskilligt med pengar och energi under hela livet.


---

Övriga delar i serien:

1. Minimera studierna (och lånen)
2. Vänta med att skaffa större boende
3. Skaffa inte bil
4. Klumpsummor
5. Fundera över fritidsintressena

---

20 december 2015

Strategiskt sparande - del 4

Vi fortsätter serien om strategiskt sparande. I fjärde delen tänkte jag sammanfatta hur man strategiskt kan dra nytta av klumpsummor som vissa av oss har förmånen att få vid olika tillfällen i livet. Det finns fler olika typer av klumpsummor som trillar in med olika frekvens i livet för vissa.

Några exempel:

  • Arv
  • Realisationsvinster från fastighetsaffärer
  • Skatteåterbäring
  • Bonusutbetalningar från arbetet
  • Aktieutdelningar från eget företagande
  • Gåvor
  • Spelvinster
  • Försäljning av större realtillgångar (t ex mark eller kapitalvaror med högt andrahandsvärde)
  • Löneförhöjningar (tänkt som summerat över en längre tid)

Alla exempel i listan handlar ofta om större klumpsummor som blir tillgängliga direkt vid en given tidpunkt utom sista punkten. Detta innebär oavkortat fantastiska investeringsmöjligheter, men tyvärr är detta ofta ett användningsområde som kommer långt ner i prioriteringsordningen.

Utgångspunkten i det strategiska tänkandet bygger här på att man skall undvika att konsumera det frigjorda kapitalet. Något som för den strategiska spararen ter sig som sjävklart, i praktiken är det för många svårare än man kan tänka sig.

Ju fler frestelser man kan avstå, desto större nytta kommer du ha av kapitalet senare i livet.

Ett av de bästa sätten att undvika att göra något förhastat med klumpsummor är att redan innan de är kända ha en tydlig plan för hur de skall hanteras och vad de skall användas till, då minskar risken betydligt för att man spenderar upp kapitalet i brist på bättre tankar.

Beroende på när i livet klumpsumman blir tillgänglig, kombinerat med vilka mål du har för sparandet, kan det givetvis finnas andra användningsområden för hela eller delar av kapitalet än investeringar.

Just den här delen är svårt att uppskatta generellt, mängden kapital som trillar in den här vägen lär variera kraftigt från fall till fall beroende på den enskildes förutsättningar. För de som har förmånen att ta del av klumpsummor så är det viktigaste att förstå vilken kraft detta innebär på lång sikt framför vilken tillfällig tillfredställelse det kan ge på kort sikt i form av (oftast onödig) konsumtion.

---

Övriga delar i serien:

1. Minimera studierna (och lånen)
2. Vänta med att skaffa större boende
3. Skaffa inte bil
4. Klumpsummor
5. Fundera över fritidsintressena

---


13 december 2015

Vinstutveckling HM - på lång sikt

Vinstutvecklingen i HM har varit lite mindre kraftfull de senaste åren. Är det här något man behöver vara orolig för? Det har skrivits mycket om pressade vinstmarginaler och det har även spekulerats i att framgångssagan HM skulle vara över. Det är dock inget som jag är orolig för de kommande åren. Om vi börjar med att titta på vinstutvecklingen de senaste tjugo åren så kan man förenklat hävda att vinstökningarna stannat av de senaste åren.

Om man enskilt bara tittar på vinstsiffror utan att se vad som händer i verksamheten är det svårt att dra några faktiska slutsatser. Sedan 2014 och framför allt under 2015 verkar vinstökningarna vara tillbaka på samma nivåer sedan tidigare. Om utvecklingen från tredje kvartalet fortsätter är det inte omöjligt med en vinstökning i storleksordningen 12 procent under 2015. Alltså återigen dubbelsiffrig vinsttillväxt.

Tittar vi istället på omsättningen så är den utvecklingen betydlig jämnare eller rent av exponentiellt tilltagande. Omsättning utan vinst är dock inget som är intressant i förlängningen, men vinstutveckling enskilda år är på lång sikt av mindre intresse. De senaste åren har HM gjort stora satsningar och verkligen satsat på att växa. Ju hårdare man satsar på att växa (i omsättning) desto lägre marginaler får man räkna med under en viss period, eftersom tillväxt helt enkelt kostar pengar.

På lite längre sikt så har HM fortfarande höga vinstmarginaler. sett historiskt. En vinstmarginal på närmare 20 % är kanske inte hållbar för evigt om man förväntar sig samma tillväxttempo. Trots att marginalen befinner sig i en fallande trend är det fortfarande fina siffror.

09 december 2015

Strategiskt sparande - del 3

Det här blir det tredje inlägget i serien om strategiskt sparande. Detta blir lite av en favorit i repris, då jag tidigare skrivit om det osmakliga i att skaffa mer bil än vad man behöver. Att bil är dyrt är nog de flesta väl medvetna om, men trots att det är dyrt är det lätt att missa alla kostnader som en bil faktiskt för med sig.

---

Övriga delar i serien:

1. Minimera studierna (och lånen)
2. Vänta med att skaffa större boende
3. Skaffa inte bil
4. Klumpsummor
5. Fundera över fritidsintressena

---

Jag skulle kunna skriva sida efter sida där man går igenom alla kostnader, jag avstår från det eftersom jag redan gjort detta i ett tidigare inlägg. Istället nöjer jag mig med att konstatera att en total månadskostnad för en bil kan variera kraftigt. Oavsett månadskostnad så är det en månadskostnad, och även om du kommer under 3 000-4 000 kr per månad är det fortfarande en ansenlig mängd pengar, på ett år handlar det om en summa på 36-48 tkr. Under en tioårsperiod handlar det om närmare en halv miljon. Lägger vi på ytterligare några procents avkastning blir det ännu mer pengar.

Nu hävdar kanske vissa att om man köper begagnat så blir totalkostnaden mindre, det är sant, men ju mer begagnat desto större kostnader för underhåll, service och reparationer - eller i alla fall större risk för detta. Så hur man än räknar handlar det i alla fall om tusenlappar.

Självklart kan det finnas situationer i livet när det blir praktiskt omöjligt att inte ha tillgång till en egenägd bil, men i de allra flesta fall är det ett aktivt val. Har man för långt till jobbet eller till service går det trots allt att på sikt flytta till ett annat ställe där det inte behövs bil på daglig basis, så vill man verkligen prioritera bort en bil så går det - därmed inte sagt att man måste göra det - detta inlägg handlar inte om vad man borde eller måste göra - utan vad man kan göra om man vill ägna sig åt strategiskt sparande.

På en tioårsperiod är besparingspotentialen minst en halv miljon kronor under en tioårsperiod. Det går alltså utmärkt att undvara bilen tillfälligt om man vill lägga vantarna på den där halvmiljonen. Här räknar jag netto, d v s efter att man tagit de alternativa kostnader som uppstår om man avstår bil i form av taxi, hyrbil, fraktrelaterade transporttjänster, årskort i lokaltrafiken med mera.

Jag har själv ingen bil, men har funderat på att skaffa en senare i livet, då uppstår alltid frågan vad jag skall ha den till. Under de senaste femton år som jag varit utan bil kan jag inte minnas en enda gång där jag känt att nu skulle det vara skönt att ha en egen bil. Dessutom kommer jag från en riktigt bilmissbrukande familj där bilen användes till i princip allt. Från den erfarenheten kan jag konstatera att det gick åt väldigt mycket tid till att just transportera sig till saker man förmodligen kunnat klara sig ganska bra utan - och istället gjort något mer vettigt av tiden.

Så innan du köper den där bilen - fundera över om det är i linje med dina ekonomiska mål eller bara något som du tror att du behöver för att alla andra har bil.

06 december 2015

Strategiskt sparande - del 2

Det här är den andra delen i serien om strategiskt sparande. Första delen diskuterade nyttan med högskolestudier och dess inverkan på det strategiska sparandet. Andra delen fortsätter med att diskutera boendet och hur detta kommer att påverka en individs strategiska sparande genom livet.

Andra komponenten handlar alltså om boende.

---

Övriga delar i serien:

1. Minimera studierna (och lånen)
2. Vänta med att skaffa större boende
3. Skaffa inte bil
4. Klumpsummor
5. Fundera över fritidsintressena

---

Alla har olika förutsättningar och syn på hur man skall/bör bo. Oavsett om det blir hyresrätt, bostadsrätt, villa eller någon annan form av boende kommer alla alternativ att få olika långtgående konsekvenser för den enskildes ekonomi. Oavsett vilken boendeform man väljer så finns det några frågor som är gemensamma.

Den kanske enskilt viktigaste komponenten för strategiskt sparande inom boende är hur ofta du väljer att byta boende. Många anser att de är smarta när de gör en snabb bostadskarriär och på bara några år uppgraderar från en liten etta, följt av en tvåa, följt av en trea, följt av en fyra eller kanske rentav ett hus?

Så länge priserna fortsätter uppåt och man hittar en partner med ungefär samma boendesituation så har man goda chanser att uppgradera sitt boende utan att dra på sig alltför mycket nya lån, alternativt öka sina amorteringar (på bekostnad av andra avkastningsalternativ).

Här glöms ofta några viktiga saker bort. Större boende, oavsett form, kommer garanterat att kräva mer kostnader i form av mer möbler och underhåll. Kostnader som garanterat inte existerar i samma utsträckning i ett mindre boende. Varje gång man flyttar tillkommer även olika flyttkostnader. Den allra största kostnaden är ändå besparingspotentialen om två personer bestämmer sig för att bo tillsammans på ett redan befintlig boende. Bor man själv i en liten lägenhet och blir sambo har man halverat sina kostnader rakt av.

En halverad boendekostnad kombinerat med uteblivna eller minskade inrednings-, underhålls- och renoveringskostnader under en lite längre tidsperiod blir ackumulerat många hundratusen på några år.  Förvaltar man detta kapital på ett rimligt sätt får detta stora snöbollseffekter något decennium senare.

Ju längre man kan undvika att uppgradera sitt boende, desto mer kostnader kan man undvika. Det kan i sin tur leda till att man lite senare i livet får helt andra möjligheter att uppgradera sitt boende till ett sådant boende man faktiskt vill ha istället för att stressa sig fram i jakten på lite mer yta här och nu.

Att leta nytt boende, sälja befintliga boendet, flytta, inreda, renovera, underhålla och administrera tar dessutom ansenliga mängder med tid, en annan form av kostnadsbesparing. Tid frigörs plötsligt till andra mer värdeskapande aktiviteter än att läsa mäklarprospekt och surfa runt i inrednings- och möbelbutiker.

Kontantinsatser
Vid en uppgradering har många som äger sitt boende, med dagens prisstegring, goda möjligheter att flytta med vinster till nästa boende för att på så sätt slippa skjuta till kontantinsatser. Men det gäller långt ifrån alla och i de fall där det blir aktuellt med att skjuta till kapital har vi redan där en enorm besparingspotential för varje år där detta kan undvikas.

Räkneexempel
För att tydliggöra detta kan vi ta ett exempel. I ena änden har vi samboparet som flyttar in i den enes befintliga lägenhet. Båda parter halverar direkt sin boendekostnad. Låt oss i exemplet räkna på att boendekostnaden sjunker från t ex 10' till 5' kronor per månad per person. Där har vi en besparing på 60' kr per person och år.

Paret väntar några år extra med att uppgradera sitt boende och har då på fem år tillsammans sparat 600 000 kr, eller 300 000 kr per person. Dessutom har de under dessa fem år undvikit kostnader för inredning och renoveringar (vilket kan anses vara ganska vanligt när man flyttar till något nytt ställe att man gärna vill inreda och förändra). Inredning och renovering är allt annat än gratis, vi kan därför lågt räknat utgå ifrån att man sparat minst 25' kronor per person och år. Alltså ytterligare en kvarts miljon totalt under samma period.

Genom att vänta i bara fem år kan alltså ett ordinärt par spara närmare miljonen bara genom att inte vara för heta på gröten och uppgradera sitt boende. Det kan alltså finnas all anledning till att reflektera över alla kostnader runtomkring ett boende och inte bara se vinsten från en eventuell försäljning om man äger sitt boende som det primära sättet att göra en strategiskt bra affär. Faktum är att man förmodligen inte gör en så strategiskt bra affär även om det ytligt kan se väldigt bra ut när man säljer sin lägenhet som gått upp 80 % på bara några år. Man skapar bara skattekostnader samt tvingas flytta med det här kapitalet till ett annat boende i jakten på de där åtråvärda kvadratmetrarna som i själva verket bara genererar mer kostnader och väldigt snabbt äter upp den eventuella vinsten.

Sammanfattat: om du har möjlighet, vänta med att skaffa större boende.