30 juli 2017

Mer preffar och investmentbolag

Juli går mot sitt slut och tillsammans med månadens förvärvsparande har jag minskat i Betsson och Novo Nordisk. I båda fallen för att de fortfarande har en för stor vikt i portföljen och i Betssons fall för att jag tror de kommer att sänka utdelningen efter årsskiftet på grund av en tidigare meddelad ändring av sin utdelningspolicy.

Minskat i:

Betsson
Novo Nordisk

Betsson ligger nu på en portföljandel om 7,78 % vilken jag planerar att minska ännu mer under hösten. Novo Nordisk har en andel på 6,21 % och den skall också minskas rejält under hösten. Novo Nordisk har för närvarande en ganska låg utdelning men samtidigt en hög utdelningstillväxt, senaste året har den höjts med 19 %. Det är förmodligen en takt som inte är hållbar på sikt.

Som ersättning till dessa samt till nysparandet har följande inköp gjorts:

Pegroco Invest Pref
Amasten Pref
Gladstone Investment Corp
Acadian Timber

Det innebär att andelen investmentbolag ligger på 12,88 % just nu, preffarna uppgår till nästan 9 %. Dollarn har varit lite svag på sistone vilket gjort det fördelaktigare att köpa i US-dollar. Har nu nästan 10 % i USD vilket börjar kännas ganska lagom, om dollarna blir billigare kan jag tänka mig att öka i denna valutakategori.

Utdelningsprognosen fortsätter att stiga och har senaste månaden ökat med 2,17 % (juli mot juni). Från och med januari nästa år kommer jag att kunna börja mäta ökningen på rullande tolv mot samma månad förra året, då jag fått ihop mitt första basår med statistik.

Portföljen består nu av totalt 64 innehav. Aktuell direktavkastning uppgår till 5,19 % på aktuellt marknadsvärde och prognos.

18 juli 2017

Avkastning på 1800-talet

Jag tänkte slå in lite öppna dörrar. Att utdelningar spelar roll kan nog de flesta skriva under, men i vilken utsträckning? S&P500 erbjuder data från 1871 och under 30-årsperioden fram till 1900-talets början var den inflationsjusterade avkastningen lite drygt 100 % exklusive utdelningar.

Inklusive återinvesterade utdelningar, alltså inte bara återlagda utdelningar utan även återinvesterade med ränta på ränta-effekten, var avkastningen istället omkring 425 % eller cirka 150 % bättre.

Det här väcker en del reflektioner.



Förutom det uppenbara, att avkastningen var betydligt bättre, fick man faktiskt en absolut positiv avkastning samtliga 29 år, trots att index backade hela elva av 29 gånger under den här perioden. Av de negativa perioderna var fem år dessutom tvåsiffrigt negativa.

Den genomsnittliga årliga direktavkastningen var 5,22 % under 29-årsperioden, alltså betydligt högre än vad det ligger på idag.

Varje gång index backade fick man en utdelning som kunde återinvesteras i mer ägande vilket innebar större avkastning kommande år. Det spelar mindre roll om utdelningen ökade eller minskade enskilda år, det blev ändå en absolut avkastning som antingen kunde användas i eller utanför marknaden utan att man tvingats sälja några av sina marknadsandelar.

Givet att man inte är en superinvesterare som år efter kan hoppa mellan de aktier som ständigt bjuder på kurstillväxt är just ett kontinuerligt ökande av ägandet det som avgör den långsiktiga avkastningen. Aktiekurser som minskar i värde innebär fortfarande att du äger lika mycket av bolaget, och därmed har samma rätt till delning av framtida vinster (främst i form av utdelning).

Trots att bilden visar utvecklingen för över 100 år sedan är principen faktiskt idag exakt densamma, man köper tillgångar och får något tillbaka. Helt fantastiskt.

Lär återkomma med mer statistik från 1900-talet i kommande inlägg.


01 juli 2017

Halvtid 2017 (1 av 20)

Som utlovat har jag uppdaterat lite kring utvecklingen i min utdelningsportfölj per 30 juni 2017. För att öka chansen till att hålla mig till satt strategi har jag satt en tioårsplan som uppdateras varje halvår. Skall det hålla hela vägen är alltså den här uppdateringen den första av 20 avstämningar.

Uppdateringen ligger under min portföljsida.

I samband med sparandet för juni passade jag på att inhandla fyra högutdelare. En amerikan, två kanadensare och en svensk pref.

Main Street Capital
Brookfield Renewable Partners
Boston Pizza
Akelius Residential Pref

Ja, alla bolag är sedan tidigare kända och väl omskrivna i ekonomibloggvärlden.

04 juni 2017

Investmentbolag och preferensaktier

Maj har förflutit och det står härligt till på börserna. Utdelningarna har haglat in och för min del fortsätter volymen i utdelningarna att vara betydande även i juni innan sommarstiltjen infinner sig. Månadens utökningar av portföljen har skett i Volatis preferensaktie som jag tidigare funderat på.
Det andra innehavet som jag fastnade för var investmentbolaget Oaktree Capital, som jag även ägt tidigare.

Köpt Volati Pref.
Köpt Oaktree Capital.

Jag tittade även en del på preferensaktien Pegroco Investment, men förutom det blygsamma omsättningen i aktien är detta bolag än så länge i mitt tycke alldeles för osäkert när man tittar på de bolag som investmentbolaget äger.

I och med kursstegringarna är det nu många som gärna ökar sin andel i preferensaktier i väntan på att värderingarna skall komma ner igen. Jag är inte riktigt inne på linjen att öka stort i preferensaktier, men jag fortsätter gärna att öka lite till i preferensaktier om rätt bolag dyker upp. Just nu ligger andelen preferensaktier på drygt 6 % i min portfölj.

Har ännu inte bestämt mig hur jag skall göra med mina officiella uppföljningar av portföljen här på bloggen, men förmodligen blir det någon form av enklare halvårsavstämning som jag kommer publicera. Exakt i vilken omfattning avgör jag nog i samband med att jag gör sammanställningen.

Inför juni månad funderar jag på följande bolag:

Boston Pizza
Digital Realty Trust
Pandora
HSBC
Main Street Capital


20 maj 2017

Utdelningstider

"Do you know the only thing that gives me pleasure? It's to see my dividends coming in."

John D. Rockefeller

17 maj 2017

Shortlist

Maj rullar på liksom utdelningarna rullar in. Maj är den mest intensiva utdelningsmånaden på hela året, och det börjar bli en slant som ligger i depån redo att återinvesteras. En del säger att börsen står högt, och kanske har de rätt, kanske har de fel. Oavsett så har direktavkastningen minskat en del senaste månaderna, och i väntan på bra köptillfällen med lite högre DA finns det en del preffar, REIT:s och utländska investmentbolag som ligger på min heta lista.

Just nu tittar jag på:

Oaktree Capital Group
Boston Pizza
Digital Realty Trust
Pegroco Invest Pref
Volati Pref

Vissa av dem har sprungit iväg en del senaste tiden och Pegroco har ganska låg omsättning vilket jag inte ser som ett plus.

Vi får se var det landar innan månaden är slut.

01 maj 2017

Frekvent uppföljning

Jag sysslade tidigare med månadsuppföljningar av mitt sparande som dokumenterades flitigt här på bloggen. En del publicerar till och med veckouppföljningar med vilka trades man gjort. En del kör kvartal medan andra kör halvår eller endast helår.

Själv befinner jag mig för närvarande i kategorin endast helårsuppföljning. Jag rapporterar endast sporadiskt kring transaktioner som jag gjort och någon uppföljning mer frekvent än en gång per år har jag inte för avsikt att sammanställa.

Skälet är så klart att jag tycker det är ganska ointressant att väldigt detaljerat gå igenom allt så ofta som varje månad. Några procent upp eller ned är trots allt ganska ointressant. Det främsta skälet att inte ha frekventa sammanställningar av utvecklingen är att det helt enkelt tar för mycket tid i förhållande till vad det ger. Jag har så klart bra koll på utveckligen löpande eftersom jag har alla detaljer i ett Google-ark som jag tittar på ofta och där merparten av alla värden uppdateras automatiskt - men det innebär inte att det har något allmänt intresse.

Sedan årsskiftet har jag bytt fokus i mitt sparande och satsar nu på utdelningar. Jag ser detta som ett 10-årsprojekt där jag avser att göra totalt 9 delavstämningar innan slutavstämningen i januari 2027. Dessa kommer jag, under förutsättning att jag inte byter strategi, publicera här på bloggen som ett tidsdokument.

Att många gör frekventa uppföljningar har jag full förståelse för, jag gör ju det själv även om jag inte sammanställer något, då det är ett sätt att motivera sig själv till att faktiskt hålla sig till sina mål. Inom utdelningsinvestering är t ex nyckeltalet utdelningar ackumulerat på rullande tolv månader minst sagt motiverande. Tycker man det blir för tjatigt kan man istället titta på helåren endast.

Det som är ännu mer motiverande än ackumulerade utdelningar de senaste tolv månaderna är prognosen framåt de kommande tolv månaderna, som i princip alltid ökar något under förutsättning att man faktiskt sparat något och/eller återinvesterat (självklart får inte heller några utdelningssänkningar dyka upp).


25 april 2017

Köpt preferensaktier

Efter försäljningen av merparten av mitt innehav i HM blev det en liten preferensportfölj som nu utgör cirka 5,4 % av portföljen. Totalt blev det sex preferensaktier med ganska jämn vikt aktierna emellan förutom Tobin som endast fick en halv procent av portföljvikten.

SAS Pref
Corem Property Group Pref
Oscar Properties Pref
Klövern Pref
ALM Equity Pref
Tobin Properties Pref

Dessa preffar ger tillsammans en genomsnittlig direktavkastning på cirka 8 % vilket så klart är rätt rejält, förhoppningsvis är det främst farhågorna för högre räntor som tryckt ned kurserna snarare än alltför stor risk.

Då preffarna främst är fastigheter har jag nu ganska mycket fastigheter, särskilt om man räknar in REIT-aktierna tillsammans med den tidigare komponerade fastighetsportföljen samt mitt kärninnehav i Castellum.

21 april 2017

Blysänket HM

Har gjort slag i saken och avyttrat merparten av mitt innehav i HM. Det finns säkerligen fortfarande goda chanser för att HM lyckas komma tillbaka till ett mer normalt läge där de klarar av att behålla sin vinstmarginal på nuvarande nivå eller lite högre nivå samtidigt som omsättningen fortsätter att öka. Men att ha lite drygt 8 % av hela portföljen anförtrodd till Karl-Johan och Stefan känns i nuläget inte rätt.

Särskilt inte när utdelningarna legat platt under flera år och företaget inte direkt signalerar några höjningar. Feta katter som växer långsamt kan vara helt okej att äga, om det blir fokus på t ex utdelningar och andra allmänt aktieägarvänliga aktiviteter. Men här känns det snarare tvärtom. Man har avsiktligt minskat insynen i aktiviteterna och fortsätter envist att hävda att man är ett renodlat tillväxtbolag.

Det är helt ok med mig, men då känns runt 1 % i allokering till HM mera rimlig. De främsta ersättarna blir en del preferensaktier tillsvidare. Har inte helt köpt klart ännu.

Totalavkastningen i HM stannar på ungefär plus minus noll när samtliga transaktioner sedan 2012 är inräknade, trist, men så kan det gå när man tar stora positioner i enskilda innehav. Med 1 % i HM känns det mer acceptabel att se hur kursen i bästa fall konsoliderar sig fram ytterligare några år innan vi säkert vet vart vi är på väg i HM.

Minskat HM.

16 april 2017

Preferensportfölj

Preferensaktier har i många fall pressats en del senaste månaderna på grund av bland annat farhågor om högre räntor, vilket gjort att direktavkastningen på rådande kurser börjar se väldigt intressant ut i flera av fallen.

Frågan är till vilken risk?

Jag har hittills valt att inte äga några preferensaktier eftersom det funnits bättre alternativ, vill man t ex ha riktigt hög direktavkastning kan man t ex köpa utländska REIT-bolag. Har för närvarande lite drygt 5 % av portföljen i dessa, men känner mig inte särskilt sugen på att utöka detta med tanke på den svaga kronan.

En dollarkurs på över 9 kronor har förmodligen större chans att röra sig nedåt än uppåt.

Lutar alltså åt att köpa några preferensaktier inom kort, frågan är vilka man skall välja. Det finns onekligen ett par att välja på.

Spontant har jag tittat på bl a:

Corem Property Group Pref
SAS Pref
Klövern Pref
Oscar Properties Pref
ALM Equity Pref
Tobin Pref

En övervägande majoritet inom fastighetsbranschen, dessutom i bolag som främst utvecklar och säljer fastigheter snarare än förvaltar dem (vilket jag ser som högre risk). Sedan har vi SAS-preffen som vi hittar inom flygindustrin, en bransch jag verkligen ratar - men kan inte låta bli att köpa argumentet att SAS trots allt vid behov kommer räddas av staten - då en stor del av infrastrukturen i Sveriges inrikesflyg bygger på just SAS.

Hur som helst, funderar nog lite till på detta. Blir det några transaktioner så kommer det inte bli många procent av portföljen som blir preffar. Men, nivån på direktavkastningen är lockande och (tyvärr) tycker jag fastighetsbranschen är en bransch som är intressant att följa.

21 mars 2017

Utdelningsinvestering - en fluga

Vissa uppfattar det som att utdelningsinvestering är något som det snackas väldigt mycket om just nu, och att själva fenomenet med utdelningar skulle vara ett slags fluga. Som en liten motvikt till det här påståendet kan vi titta på genomsnittliga utdelningar för de aktier som ingår i S&P500.

Kolla in diagrammet på den här länken: http://www.multpl.com/s-p-500-dividend-yield/

Utdelningar har förekommit årligen sedan handeln började år 1871, både snitt och median har legat på drygt 4 % sedan start, även om nuvarande avkastning är bland de lägsta någonsin - trots att det skulle vara extra populärt just nu.

20 mars 2017

Källskatten blir förmodligen 100 % återbetald även hos Avanza

Källskatterna på utdelningar från utländska bolag kommer förmodligen att bli helt återbetalda hos Avanza i framtiden. Avanza har återkopplat positivt om detta till Petrusko. Om jag tolkar återkopplingen rätt har man redan påbörjat arbetet, men det blir först källskatter som uppstår 2018 som kommer bli helt återbetalda under 2021 (eftersom 2017 redan börjat).

Vidare tittar man även på om det går att hitta en bättre lösning för mer rättvis (?) återbetalning fram till 2021. Läs återkopplingen hos Petrusko för att göra din egen tolkning av informationen från Avanza.

Ett inte 100 % tydligt svar, men positivt att de i alla fall tar tag i frågan. Det hade förmodligen inte gått lika fort om det inte uppmärksammats i sociala medier.

Väl jobbat, Avanza Bank!

13 mars 2017

Maximal hävstång

Har vridit och skruvat en del på belåning den senaste tiden. Det är alltid intressant att läsa vad andra anser om hävstång liksom att själv räkna på effekterna av belåning. Lundaluppen, Aktiefokus, Z2036 och Fundamentalanalys har intressanta inlägg i ämnet och har dessutom lite olika syn på detta.

Förutom den uppenbara risken med hävstång väljer jag att avstå av flera skäl.

Inlåsning av strategi
Väljer man att arbeta med hävstång blir det betydligt svårare att byta strategi. Det kan i och för sig vara något bra, men att tvingas hålla sig kvar i ett upplägg när det finns bättre alternativ eftersom man sitter fast i bankens villkor är knappast något som känns lockande. Jag hoppas alltid att min nuvarande strategi skall hålla livet ut, men om det skall förbli så avgör jag gärna själv utan bankens inblandning.

Bankens villkor
En bank kan när som helst ändra villkoren för din hävstång, vilket i sig är ett skäl att inte göra sig beroende av banken. Det är ingen självklarhet att superlånet finns kvar om tio år.

Bekymmersfritt sparande
Ligger man belånad kräver det en helt annan tillsyn av portföljen, för mig skall sparande vara något som är roligt att hålla på med.

Helhetsbilden
Har man andra lån utanför portföljen, i det här fallet bolån, innebär detta att det redan finns en hävstång i sparandet eftersom jag lika gärna skulle kunna sälja en del av portföljen och amortera lånet.

Skulle jag mot förmodan ändå någon gång använda mig av en utökad hävstång i portföljen skulle det garanterat ske med ett utökat bolån där säkerheten är helt frikopplad från aktiemarknaden.

Lite skämtsamt uttryckte någon det annars som "är man tillräckligt smart behöver man inte belåning och är man dum skall man absolut inte arbeta med belåning".

Väljer man att arbeta med hävstång uppstår också frågan hur stor hävstången skall vara. Skall man få en snabb effekt, vilket jag antar är själva syftet, behöver man förmodligen upp på belåningsgrader av 20-30 procent med medföljande risk som resultat. Belånar man på marginalen, kanske 1-10 procent, kommer effekten bli förhållandevis liten i det korta perspektivet. Två storheter som direkt talar emot - liten belåning = ingen snabb effekt, stor belåning = orimligt hög risk.

Ett annat resonemang som det går att fundera kring är om hävstången skall vara permanent, det vill säga om den löpande utökas när marknadsvärdet stiger, eller om det skall vara en engångssak som amorteras under en bestämd period.

Som avslutning tycker jag också att det är mycket tänkvärt att resonera kring om 2017 verkligen är det optimala året att fundera kring belåning. Det sa man i och för sig även 2012 och alla vet ju hur börsen gått efter 2012.

04 mars 2017

Oproffsig hantering av källskatt hos Avanza

Tänkte ge några kommentarer till den numera uppmärksammande frågan om återbetalning av källskatt på utländska aktieutdelningar hos Avanza.

De flesta länder har ett dubbelbeskattningsavtal med Sverige vilket innebär att att man håller inne med 15 % av skatten på aktieutdelningar. I efterhand kan man som privatperson alternativt som företag begära tillbaka den här skatten när skatten dragits på placeringar i kapitalförsäkringar som detta fall gäller, då placeringar i denna sparform är skattebefriade från den här typen av skatt.

När man har en kapitalförsäkring ligger möjligheten att kräva tillbaka källskatten på banken och inte dig som privatperson. Från första början gjordes inte detta alls, varken hos Avanza eller Nordnet, om jag kommer ihåg rätt. Sedan några år tillbaka har båda bankerna utvecklat en rutin för detta och med tre års eftersläpning får man källskatten inbetald på sin depå under första kvartalet.

Det som nu hänt är att Avanza misslyckats med att få tillbaka 100 % av källskatten, vilket alltså Nordnet lyckats med. Anledningen är, förenklat, att de finns länder som tar ut mer än 15 % i källskatt samtidigt som man hos respektive skatteverk endast återfår/begär 15 %. Avanzas lösning på detta är att betrakta alla kapitalförsäkringskunder som ett kollektiv som solidariskt får dela på kostnaden för den skatt utöver 15 % som inte återfås.

En kund med enbart utländska aktier i USA där källskatten är 15 % borde rimligtvis få tillbaka 100 % av källskatten. Istället får dessa kunder vara med och dela på icke återlagd källskatt från t ex Danmark där man tar ut 27 % källskatt samtidigt som Avanza bara återkräver 15 %.

Avanza har låtit meddela att detta inte är en prioriterad fråga och att de vidare inte tycker att detta är "någon stor grej". Således struntar man i att agera i frågan och skickar kostnaden för sin egen inkompetens till kunderna.

Hade man varit en professionell bank hade man så klart sett till att lösa problemet fullt ut. Hade man varit en anständig bank i frågan hade man åtminstone sett till att informera ordentligt om vad som gäller så att man haft en chans att välja ett bättre alternativ.

T ex hade man kunnat haft en länk vid orderbekräftelser av utländska aktier som beskriver vilka skattekostnader detta medför, man hade också kunna ha en egen avdelning åtkomlig via menyn som talar om vad som gäller och vilken kostnad detta innebär för dig som kund.

Tillsvidare blir det inga fler utlandsaffärer hos Avanza och jag kommer successivt att flytta alla utlandsaffärer från banken så länge detta inte löser sig.

Kommer inte heller att rekommendera banken till någon så länge de inte ser till att ordna detta på ett adekvat sätt.

Tillägg: ett mycket enkelt sätt att räkna ut hur mycket källskatt var och en skall få tillbaka skulle kunna vara ett enkelt skript som går igenom alla transaktioner som gjorts på respektive konto, där står det svart på vitt hur mycket källskatt som dragit från respektive land. Då skulle åtminstone var och en få sin egna skattekostnad och inte någon annans.

28 februari 2017

Utdelningssäsong 2017

Om några timmar börjar den, utdelningssäsongen för 2017. Jag har utdelningar varje månad, men det är nu under mars-juni som det kommer att börja röra på sig på riktigt. Under jan-feb har endast omkring två procent av prognosen trillat in, vilket är ganska marginellt.

Svenska bolag har likt utländska bolag börjat allt mer med att dela upp utdelningar på fler än ett utbetalningstillfälle per år. Det tycker vissa mer om än andra. Vissa ser det som en direkt försening av sina pengar medan andra ser det som en bra lösning för bolagen då de får ett bättre kassaflöde.

Ur ett återinvesteringsperspektiv kan det vara positivt med uppdelade utdelningstillfällen. Anledningen är att det då, teoretiskt i alla fall, finns en möjlighet att få utdelning på utdelningen redan samma år eftersom x-dagen för det senare utdelningstillfället infaller senare under året.

Under en treårsperiod bör det bli en effekt på minst en procent mer i utdelningar, allt annat lika. Desto längre mätperiod ju högre effekt, allt annat lika.

Detsamma gäller även för nytt sparkapital som tillförs senare under året då det fortfarande finns utdelningar kvar att hämta.

Börsveckan tipsar

Blev lite full i skratt när jag läste ledaren i Börsveckans nionde nummer för 2017. Där tipsar man bland annat om att man inte skall handla aktier på kort sikt, vilket i sak förmodligen är helt rätt. Lite uppseendeväckande att ge ett sådant råd i en tidning där man ganska flitigt uppmanar rätt rejält till kortsiktig handel.

Det sista tipset var ännu bättre där man uppmanar till att inte lägga hela sin förmögenhet på börsen, utan bara en summa som man anser sig faktiskt ha råd att helt förlora. Ganska intressant. Jag, liksom de flesta andra, kan nog skriva under på att jag anser att jag inte har råd att helt förlora de pengar som jag har på börsen - därav min placeringsstrategi. Tror inte heller att jag är särskilt sugen på att helt bli av med min upparbetade tjänstepension heller - som finns på börsen.

Kanske skall ta en funderare på att plocka bort 99 % av allt sparkapital jag har på börsen och endast ha kvar någon procent där som jag vet att jag har råd att helt förlora. Det kanske också är att föredra om man skall gambla investera i några av deras kanske inte fullt så långsiktiga köpråd som Tethys Oil, Camurus eller någon av de nyteckningar som det ofta annonseras om?

27 februari 2017

Utdelningstillväxt 2017

I dagarna kom sista bokslutskommunikén för de bolag som för närvarande finns i min portfölj. Lägger man samman dessa utdelningsökningar och viktar dem sins emellan slutar årets utdelningshöjningar för aktuella innehav på:

6,69 %

25 februari 2017

Dolda kostnader vid ekonomiskt oberoende

Fortsätter lite på temat att enbart leva på kapital utan förvärvsinkomst. Den allmänna definitionen på ekonomiskt oberoende är att fyra procent av ditt kapital i utgångsläget skall täcka dina levnadsomkostnader just nu. För att beräkna detta utgår man gärna från sin nuvarande kostnadsbild. Att säga upp sig frivilligt från jobbet medför tyvärr en del ökade kostnader - alternativt en sänkt levnadsnivå om man inte räknat med att kostnaderna faktiskt kan öka när man säger upp sig - detta utan att man sätter igång med några dyra intressen.

Har du räntekostnader ökar de rakt av med 50 % eftersom du inte längre har någon förvärvsinkomst att kvitta mot, men vem har lån om man är ekonomiskt fri? Ny mobiltelefon var tredje eller fjärde år med fria samtal och surf, vem behöver det när det finns Skype? Ny dator var tredje år med tillgång till fri support, också onödigt då en dator idag håller betydligt längre. Supporten hittar man på Google. Lunchbidrag som halverar din lunchkostnad kan också skippas - varför lägga tid på att äta god mat med (trevliga?) kollegor när det finns matlåda och egenodlat? Gymkort någon? Också helt överflödigt, räcker gott och väl med promenader.

Tjänstepension behöver man inte heller eftersom ekonomin redan är säkrad och varför lämna efter sig något sådant till eventuella efterlevande? Sjukvårdsförsäkring blir också helt onödigt eftersom man som ekonomiskt fri har gott om tid och gärna står längre i kö för att få vård. Andra gruppförsäkringar som t ex livförsäkring eller barnförsäkring till avsevärt bättre pris blir också svårare att få tillgång till utan jobb, men t ex barnförsäkringar vet vi ju är totalt onödigt som redan andra fastslagit i bloggosfären. Förmånsbilen som helt bekostas av oskattade pengar och lite förmånsbeskattning finns det heller ingen anledning att använda sig av, det räcker gott med en cykel när man är ekonomiskt fri. Samt en hel uppsjö av andra rabatter och möjligheter man har som anställd beroende på i vilken bransch man verkar i.

Sedan var det detta med RUT- och ROT-avdrag vilket verkligen blir helt onödigt när du har obegränsat med tid och verkligen kan göra alla sådana sysslor själv, särskilt sådana som inkluderar el- och vatteninstallationer.

Säger man upp sig frivilligt så måste man ha i åtanke att det kan tillkomma många sköna tusenlappar i månaden om man inte vill avstå från olika saker och aktiviteter.

12 februari 2017

Den (o)säkra 4-procentsregeln

Den senaste tidens diskussioner på olika bloggar om möjligheten att leva på sitt kapital har föranlett en del egna funderingar kring frågan. Det har egentligen inte så mycket att göra med det rena aktiebloggandet - men ämnet sammanfaller ofta då möjligheten att leva på sitt kapital självklart förknippas med att kapitalet måste förvaltas - vilket inte sällan involverar investeringar på olika sätt.

Har själv inga planer på att sluta jobba även om jag så klart siktar på att bygga upp en alternativ inkomst via mitt aktieintresse som med råge täcker mina kostnader. Jag har faktiskt svårt att se varför jag skulle sluta jobba. Att tokspara för att så snart som möjligt bli fri och slippa jobba känns lite som att försöka lösa ett problem med fel lösning. Om man avskyr sitt jobb så mycket att man är beredd att leva på eller nära existensminimum under många år, följt av ett liv utan jobb på eller nära existensminimum, kanske det inte är mer fritid man behöver utan ett nytt jobb. Om det är barn inblandat blir ekvationen ännu mer absurd.

Om det bara är friheten man vill åt och samtidigt inte har ett brinnande intresse för investeringar kombinerat med att man faktiskt bevisat för sig själv att man klarar av att generera den avkastningen som krävs kan det vara en farlig väg att ge sig in på. Man brukar säga att är man bara tillräckligt bra på något så kommer belöningarna autmatiskt. Ta till exempel framgångsrika artister, företagsledare eller egentligen inom vilket område som helst. Det är mycket sällan pengarna som är den främsta drivkraften - pengar är istället bara resultatet av den verksamhet man bedriver. Det är förmodligen samma sak med investeringar - har man någorlunda förutsättningar kombinerat med ett enormt intresse kommer resultaten så småningom. Däremot blir det förmodligen en rejäl uppförsbacke om man bara ser förvaltningen som ett nödvändigt ont. Vilket för oss in på nästa ämne.

Inte sällan i dessa sammanhang dyker begreppen indexinvestering och 4-procentregeln upp som ett slags universallösning som vem som helst kan använda för att bli ekonomiskt oberoende. Det finns till och med kurser i detta ämne där människor får betala riktiga pengar för att lyssna på hur man skall bygga sin egen pengamaskin.

4-procentsregeln går ut på att varje år plocka ut en summa från sitt förvaltade kapital som motsvarar fyra procent av en viss utgångssumma. Alltså inte fyra procent av årligt aktuellt värde utan fyra procent av ett visst utgångsvärde, oavsett hur resterande kapital utvecklas. Ofta underbygger man detta med simuleringar som de senaste hundra åren innebär att man inte hamnat på minus, oavsett vilket år man börjat med detta.

Detta låter ju bra och enkelt. Tyvärr fungerar det inte i praktiken, om man inte är extremt optimistiskt lagd. Jag skall i följande text förklara varför.

Det finns så många fallgropar här så jag kommer inte att gå igenom dem alla, men vi tar det viktigaste.

Om 4-procentsregeln skall fungera är helt avhängigt var någonstans i en börscykel man börjar (alternativt hur man bedriver förvaltningen, men här utgår jag i exemplet från att man ligger fullinvesterad i indexfonder). För att fyra-procentsregeln skall fungera måste (bör) man även räkna upp uttagsbeloppet varje år med inflationen, annars kommer man varje år att få en sänkning av pengarna man skall leva på. Jag har i simuleringen satt inflationen till två procent.

Vidare behöver vi ta hänsyn till skatten, sparar man i kapitalförsäkring innebär det att den som lägst blir totalt kapital * 1,25 % * 30 % vilket blir ytterligare 0,38 % som måste täckas (just nu skall tilläggas, dessutom kan det dyka upp andra skatter som är förenat med kapital som vi inte har för tillfället). Redan här måste man alltså räkna med 4,38 % i årligt uttag plus att ursprungsbeloppet skall räknas upp med två procent varje år. Hade man börjat år 2000 hade man hamnat på minus redan 2011, började man däremot år 1999 (då börsen steg nästan 100 %) hade man haft kvar drygt 30 % av kapitalet 2017. Hade man startat 2003 hade man haft 50 % mer kapital än man hade 2003 (i nominella termer).

Att börja precis på botten av en börscykel är så klart mest optimalt. Att uppnå det belopp som krävs för ekonomiskt oberoende, är mindre sannolikt på botten av en börscykel, om man använt indexfonder för att uppnå målet. Det är förmodligen mer sannolikt att man gör detta på en börstopp än på en börsbotten. Risken att man startar detta när börsen står högt är därmed mer sannolikt än att man utgår från en botten.

Nu har jag räknat med att man varit fullinvesterad i en svensk indexfond, i mitt fall SPP Aktiefond Sverige. Sveriges index har haft en bättre utveckling än världsindex under samma period, hade man kört SPP Global hade utfallet för samma period varit sämre.

4-procentregeln är alltså ett lotteri som är helt avhängigt vilken förvaltningsstrategi man arbetar med, hur de finansiella marknaderna utvecklas och framförallt - vilket år man utgår ifrån. Någon som tycker att det här känns idiotsäkert?

Skall man vara någorlunda säker behöver man förmodligen ha betydligt bättre marginaler i sina kalkyler. Hur stor 4-procentsumman är spelar också stor roll. Om du kan leva på en fjärdedel av fyra procent och därmed ha ett mer flexibelt uttag är chansen förmodligen betydligt högre att det är en hållbar strategi.

Personligen skulle jag inte få för mig att kalla mig för ekonomiskt oberoende om jag var helt beroende av att kunna plocka ut ett årligt belopp från en indexfond som dessutom endast skulle motsvara en levnadsstandard på eller nära existensminimum. Vad som är definitionen på ekonomiskt oberoende är så klart upp till var och en att definiera.

08 februari 2017

Rapport från Handelsbanken - 2016-Q4

Sista bankrapporten från den svenska bankkvartetten landade idag. Det var förmodligen den som var sämst i klassen. Småsurt kring kreditförluster, som tydligen skulle vara hänförliga till en enda affär som man inte vill säga vilken. Spekulationerna går nu kring att svaret finns att finna i Danmark.

Hur som helst, den absolut största besvikelsen var den klena utdelningen. På pappret ökar utdelningen med 11 procent, från 4,50 kr till till 5,00 kr. I verkligheten så sänker man utdelning från 6,00 kr till 5,00 kr då man förra året hade en extrautdelning på 1,50 kr plus ordinarie utdelning på 4,50 kr. Alltså minus 17 %. Jag hade väntat mig att extrautdelningen skulle behållas samtidigt som ordinarie höjningen väntades landa på 5,50 kr. Totalt borde utdelningen landat på 7,00 kr vilket förmodligen inte hade varit några problem för SHB.

Med tanke på hur frikostiga de andra storbankerna är med sin utdelning, i alla fall i förhållande till SHB just nu, valde jag att vikta om så att det nu är lika tungt i portföljen bland alla i bankkvartetten med cirka 3 procent per bank av portföljens värde. Det ger en betydligt bättre totalutdelning.

Även om SHB är bland det finaste man kan ha en i svensk aktieportfölj så hjälper det inte just nu.

Kill your darlings...

07 februari 2017

Rapport från Axfood - 2016-Q4

Axfood höjer utdelningen med 20 % (eller sänker totalutdelningen med 33 % om man räknar med förgående års bonusutdelning). Omsättning och rörelseresultat ökade med fem respektive åtta procent för helåret vilket jag tycker är helt ok, även om det inte var riktigt i linje med de allmänna förväntningarna.

Hur som helst är Axfood en fet och stabil katt som haft en stigande eller oförändrad utdelning under många år och med den ställningen som företaget har i Sverige känns det fortsatt ganska stabilt att det även kommer att bli så i framtiden, just nu i alla fall.

Länk till rapporten.

06 februari 2017

Rapport från Hexagon - 2016-Q4

Hexagon levererade en bra rapport under morgonen. Utdelningen höjs 12 procent och vinstmarginalerna fortsätter vara bra. Organisk tillväxt om två procent var väl kanske inte sådär jätteimponerande, men de växer i alla fall. I just Kina ökade man med 12 procent vilket är positivt.

Under första kvartalet 2017 kommer bolaget att genomföra ytterligare ett besparingsprogram för att trimma vinsten. I dagarna kunde vi också notera att bolaget gjort ett nytt förvärv av MSC Software i USA för dryga 7 miljarder.

Idag noterade jag även att den senaste före detta vd:n på Ericsson, Hasse, skall bli en del av Hexagons styrelse vilket känns sådär.

Länk till rapporten.

05 februari 2017

Bli grymt rik på (att skriva böcker om) aktier

Efter att ha läst senaste inlägget på Arne Talvings eminenta blogg om boken Bli rik på aktieutdelning ledde det vidare till lite ytterligare förkovring inom området litteratur i ämnet. Det är helt vansinnigt hur utbudet av böcker om investeringar och aktier poppat upp på svenska senaste åren.

I det här fallet verkar boken har blivit recenserad av ett antal kända bloggar, och alla bloggar är så klart positiva eller mycket positiva till boken. Det är i alla fall ingen som avråder från att läsa boken. Jag tänkte därför agera motvikt i frågan generellt istället, då jag råkade bläddra lite i boken och några liknande böcker under ett besök i den lokala bokhandeln. I princip all information som finns i merparten av böckerna kan du minst lika bra tillgodogöra dig på andra ställen, helt gratis. I princip allt går att läsa sig till via bloggar och webbsidor idag. Bland den utländska litteraturen finns det dessutom mycket bra sammanfattningar lätt tillgängliga helt gratis, som i de flesta fall är mycket mer användbara än att ta sig kostnaden och tiden att läsa hela boken.

En personlig favorit bland recensioner och sammanfattningar är Barel Karsan som har skrivit ett mycket stort antal recensioner och sammanfattningar i ämnet.

Min rekommendation blir alltså, som lite motvikt, att inte köpa några böcker alls om aktieinvesteringar, särskilt inte sådana där rubriken innehåller något av nyckelorden rik eller miljoner. Lägg istället dessa pengar till ditt sparkapital.

Uppdaterar min strategi

Som jag delvis indikerat tidigare är nu beslutet taget, jag kommer framgent att fokusera renodlat på utdelningsinvestering. Givet de erfarenheter jag samlat på mig inom denna hobby de senaste tio åren är det utdelningsinvestering som blir mitt fokus framöver.

Anledningarna till detta är flera, men det är den inriktningen som jag bedömer har bäst förutsättningar att leverera en hygglig avkastning löpande och på lång sikt, givet den tid jag har till förfogande för närvarande.

Kul att man under cirka tio år, när man hankat sig fram, kunnat få de lärdomar som behövs för att inse vad som är rimlig avkastning givet risk och den tid man lägger ner. Självklart kommer alla mina tidigare principer om bolagens kvalitet att fortsätta gälla även framgent,  även om utdelning nu blir en förutsättning.

31 januari 2017

Rapport från Investor - 2016-Q4

Stark tillväxt inom samtliga områden och höjd utdelning med 10 %. Rakt av.

Investor är just nu ett fantastiskt investmentbolag att äga, men sin kvarts biljard i listade kvalitetsföretag i portföljen. En onoterad portfölj med hög tillväxt och ett riskkapitalbolag med hög aktivitet som levererar rejäla kassaflöden.

Lås oss nu hoppas att Börje även styr upp lottsedeln Ericsson i sin nya roll.

Länk till presentationen.

Rapport från HM - 2016-Q4

HM levererade idag en rapport som tvärtemot marknadens förväntningar var oerhört positiv. Det kanske viktigaste beskedet den här gången är deras förändrade tillväxtmål som nu skall fokusera på försäljningsökning med god lönsamhet totalt sett inklusive online-handel.

Som det skrivits och diskuterats ganska flitigt om sista tiden har HM fram tills ganska nyligen gjort misstaget att inte vidta tillräckligt med åtgärder för att ställa om till den, skall vi säga lite mer digitalt orienterade, klädmarknaden - i tid. Ett så stort och respekterat klädbolag som HM borde insett detta mycket tidigare och agerat därefter.

Jag varken har eller kommer öka i HM på nuvarande nivå då jag redan är tillräckligt tung i aktien relativt mina övriga innehav.

Nu har de i alla fall insett detta själva och kommunicerar även detta externt vilket är positivt.

Utdelningen ligger kvar på 9,75 kr/aktie.

Länk till rapporten.

29 januari 2017

Utdelningsprognos 2017

Förra året var ett riktigt bra utdelningsår för min portfölj, rent av det bästa på 10 år räknat både i procent och i absoluta tal. Dessutom var utdelningarna dopade med pengar från teckningsrätterna i Castellum som jag valde att sälja då jag redan har tillräckligt med vikt i Castellum.

Som alltid gör jag löpande utvärderingar av min strategi och jag har nu kommit till en punkt där jag förmodligen kommer bli betydligt mer fokuserad på utdelningar och utdelningstillväxt. Det kommer alltså bli en del förändringar i mitt nuvarande sätt att investera.

Detta finns det flera anledningar till. En av anledningarna är ålder (eller vi skulle kunna säga bittra gråa hår). En annan är portföljstorleken. På något sätt har jag nått en punkt där jag alltmer börjat inse i vilket intervall en stabil och säker avkastning ligger. Mer om detta i ett senare inlägg.

Just nu nöjer jag mig med att konstatera att min utdelningsprognos för 2017 som jag gjorde vid årsskiftet nu har höjts med 2,44 % och min direktavkastning för närvarande ligger på 3,81 %. Än så länge har endast ett fåtal av mina portföljbolag rapporterat sina årsbokslut för 2016, så nästa månad vet vi mer hur mycket utdelningstillväxten påverkar den totala utdelningsprognosen för 2017.

Rapport från Starbucks - 2017-Q1

Starbucks lämnade rapport i veckan för första fiskala kvartalet 2017. Det var väl inte direkt någon kanonrapport om vi skall sammanfatta i det korta perspektivet.

Utdelningen höjs som väntat till 1 dollar per år och aktie, vilket innebär en höjning med 18 % jämfört med föregående år vilket är positivt. Utöver det så kändes det ganska trögt. Första kvartalet 2017 har väl gått sådär och både kaffepriser (råvaran) och tillbehören (mjölk etcetera) väntas bli dyrare under 2017 vilket inte är positivt för bolaget.

Största problemet är att man sänkt prognoserna för framtiden vilket självklart inte är positivt ens på lite längre sikt vilket alltid väger tyngre även om även första kvartalet var ytterligare ett rekordkvartal.

Länk till rapporten.

27 januari 2017

Rapport från Nordea - 2016-Q4

Vi fortsätter rapportsäsongen 2016-Q4 och tittar lite på rapporten från Nordea. Trots diverse skandaler och andra problem visar banken att de tjänar ordentligt med pengar. Utdelningen höjs med en cent, eller cirka 2 % till aktuell kurs omräknat till SEK.

Detta är ytterligare ett bevis på att skandaler bland Sveriges storbanker i praktiken är att betrakta som brus och påverkar mycket lite eller inte alls i praktiken. Det skulle vara intressant att vet hur många som t ex flyttat sina bolag eller sålt sina Nordea-fonder baserat enbart på någon av skandalerna som Nordea figurerat i senaste året.

Vinsten per aktie ökar från 0,91 EUR till 0,93 EUR. Direktavkastningen ligger på 5,80 % för närvarande och min aktuella YoC på lite drygt 6,1 %.

Länk till rapporten.

21 januari 2017

Rapport från Castellum - 2016-Q4

Inleder rapportsäsongen med att ta en titt på Castellum. Som flertalet redan konstaterat var det ganska munter läsning i Castellums årsrapport för 2016. Tänker inte upprepa vad flertalet redan sagt, utan nöjer mig med att konstatera att det var en bra rapport.

Höjdpunkterna är dock värda att sammanfattas:

  • Utdelningen höjs med 18 % till 5 kr/aktie och delas upp på två utbetalningar under året.
  • Förvaltningsresultatet ökade med 9 % till 2 065 mkr.
  • De fulla effekterna av förvärvet av Norrporten återstår att bevaka under 2017.

Länk till rapporten.

10 januari 2017

Utdelningsportfölj i portföljen

Har gjort slag i saken och allokerat 10 % av portföljen till en riktig utdelningsportfölj. Det är den tiondel av portföljen som tidigare stått i Spiltans räntefond hos mig. Har haft tankar på detta länge men aldrig riktigt tagit beslutet. Bra eller dålig tidpunkt, det får framtiden utvisa.

Bolagen som ingår i portföljen är alla, relativt sett, högutdelare. De med alla störst utdelning på de svenska storbolagslistorna har jag valt bort då jag inte tror deras utdelning är uthållig. Bland de utgallrade bolagen hittar vi t ex Telia och Kinnevik.

De tio bolag, som nu alla utgör ungefär en procent av portföljens totala värde ser nu ut som följer.

Axfood, 6,25 %
Nordea, 6,15 %
SEB, 5,50 %
Hemfosa, 5,25 %
AstraZeneca 5,20 %

Swedbank, 4,95 %
Klövern, 3,90 %
Pfizer, 3,90 %
Skanska, 3,55 %
ABB, 3,35 %

Förhoppningen är att dessa bolag även har kommande utdelningshöjningar att vänta i framtiden. I fallet Axfood så är det inte säkert att det blir en extrautdelning i år, vilket i så fall skulle innebära att direktavkastningen snarare är drygt tre procent och inte sex procent för Axfood

Snittutdelningen för dessa bolag ligger i nuläget på 4,8 %

01 januari 2017

Avkastning och portfölj 2016

2016 läggs till handlingarna och det är dags att sammanfatta resultatet för 2016, portföljen och aktiviteterna i densamma. Låt oss vara helt ärliga, jag är verkligen inte nöjd med min portföljutveckling för 2016 - det har verkligen varit ett år av riktiga stjärnsmällar i portföljen (Betsson och Novo Nordisk). Trots detta så stänger vi 2016 på bara minus 4,71 %. Det som är mer intressant att titta på är utvecklingen totalt sett, och då ser det faktiskt betydligt bättre ut, där jag ligger före två av de större indexen vilket får anses godkänt i alla fall.

Årets resultat 2016

  1. 15,81 % Didner & Gerge Aktiefond
  2. 9,65 % SIXPRX
  3. 9,32 % Avanza Zero
  4. 5,83 % OMXSPI
  5. 4,86 % OMXS30
  6. -4,71% Min portfölj

Resultat 2015-2016

  1. 25,70 % Didner och Gerge Aktiefond
  2. 21,86 % SIXPRX
  3. 12,80 % OMXSPI
  4. 12,01 % Min portfölj
  5. 11,74 % Avanza Zero
  6. 3,59 % OMXS30

Portföljen 31 december 2016

14 % Betsson
10 % Castellum
10 % Sampo
09 % SHB
09 % Investor
09 % HM
08 % Novo Nordisk
08 % Disney
06 % Starbucks
03 % NIBE Industrier
02 % Hexagon
01 % VISA

10 % Spiltan Räntefond Sverige och kassa

Femårsöversikt portföljbolagen (exklusive utdelningar och valutaeffekter)

228,79 % Hexagon
205,11 % VISA
188,59 % NIBE Industrier
176,60 % Disney
162,53 % Investor
144,26 % Starbucks
124,99 % Sampo
104,96 % SHB
097,14 % Novo Nordisk
073,48 % Betsson
046,94 % Castellum
015,65 % HM

Även om årets utveckling inte varit särskilt imponerande kommer jag inte att göra några drastiska förändringar inom den närmsta tiden. Det som hänt i Betsson och Novo Nordisk under året är händelser som är svåra att skydda sig emot. På längre sikt är det den underliggande verksamheten och vinstutvecklingen som är avgörande.

Det som stör mig är dock att jag inte valde att hyvla i Betsson i början av 2016 vilket jag var mycket nära att göra.